Tiden är knapp. På kort tid måste utsläpp kapas och massutrotningen av arter hejdas. Men hur? I år tas beslut som kommer att påverka både oss själva, våra barn och barnbarns barn. Syre radar upp sex av de mest avgörande mötena för livet på planeten under året som kommer.
Över 50 procent av planeten består av hav, utanför nationell jurisdiktion. I havsdjupen döljer sig stora rikedomar av bland annat kobolt, mangan och koppar. Metaller där efterfrågan stiger i takt med klimatomställningen, då de behövs till bland annat batterier. Men oron är stor att exploateringen kan komma att innebära miljöproblem som vi i dag inte kan överblicka. 2020 skulle egentligen varit året då FN-organet International seabed authority, skulle ha slutfört det regelverk som ska göra kommersiell exploatering av havsbottnen möjlig. Beslutet väntas nu under 2021 men ännu har inget datum satts.
Avtalet du aldrig hört talas om
BBNJ är en förkortning på ett krångligt namn som du kanske aldrig hört talas om – men som är desto viktigare – Marine biodiversity of areas beyond national jurisdiction. Det är en konvention som nu förhandlas fram av världens länder och som ska skydda den biologiska mångfalden i världshaven. Betydelsen för planetens biologiska mångfald anses enorm. Men intressena går isär. Mer progressiva länder och miljöorganisationer vill se ett avtal som möjliggör BBNJ att fatta beslut om vidsträckta skyddade marina områden. Andra nationer vill se ett svagare avtal, där de enskilda ländernas intressen väger tyngre. Den sista förhandlingsrundan är planerad till 2021 men ännu har inget datum spikats.
Ett Parisavtal för den biologiska mångfalden
Årets viktigaste möte för den biologiska mångfalden sker i Kina under det andra kvartalet 2021. Frågan är lika brådskande som arbetet för att stabilisera klimatet. Enligt FN:s expertpanel IPBES minskar antalet arter nu i en fart som aldrig tidigare skådats. Förhoppningen är att komma överens om ett Parisavtal för den biologiska mångfalden. Men det förberedande möte som hölls digitalt i fjol lämnade mycket att önska enligt flera miljöorganisationer och forskare. ”Brist på substans”, twittrade Li Shuo, från Greenpeace. ”Cyniska löften”, skrev Greta Thunberg.
Mötet där näringslivet väntas bidra
Planetens hav buffrar över 90 procent av den uppvärmning som sker till följd av klimatförändringarna och det marina livet påverkas av havsförsurning, när utsläpp av koldioxid löses med vattnet. För att engagera hela samhället för att skydda haven anordnas en FN-ledd havskonferens i Lissabon i år, då bland annat näringslivet väntas göra viktiga åtaganden. ”Privata företag kan spela en stor roll men det finns också risker, att de gör det som är bekvämt att göra snarare än det som behöver göras. Samtidigt tror jag att det är ett misstag att ignorera den privata sektorns betydelse”, har forskaren Jean-Baptiste Jouffray tidigare sagt till Syre.
Mötet som (nästan) alltid går under radarn
Varje år hålls ett möte som nästan alltid går under radarn för nyhetsmedier runt om i världen. Ändå är det av de viktigast mötena som hålls för att skydda vårt gemensamma arv. Det gäller konventionen CCAMLR, som ska bevara livet i Södra ocean. Det vill säga det enorma hav som omger Antarktis och som är hem till 10 000 arter, däribland valar, pingviner och sjöfåglar. Konventionen lyckades 2016 skapa världens största marina skyddade område – men är ännu inte hamn med målet om 10 procent skyddade områden i Antarktis till 2020 – ett mål som togs inom ramen för konventionen om biologisk mångfald 2011. På senare år har bland annat Ryssland och Kina hindrat att ytterligare områden kommer till stånd. Men tre förslag på nya skyddade områden ligger på bordet. Nästa möte väntas i slutet av 2021.
Sanningens ögonblick för världen
Klimattoppmötet COP26 väntas bli det viktigaste sedan Parisavtalet slöts 2015. Mötet går av stapeln i Glasgow i i November och då ska de sista bitarna i avtalets regelverk spikas. Men – viktigast av allt – medlemsländernas klimatplaner för de närmsta fem åren ska också ha lämnats in. Ett sanningens ögonblick, om vilken värld som väntar oss själva – men kanske ännu mer våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Med nuvarande policies går vi mot cirka tre graders uppvärmning, något som riskerar att få klimatsystemet att spåra ut.
