Fler anmälningar om barn som far illa under pandemin

Det visar en studie från Socialstyrelsen som undersökt hur pandemin har påverkat arbetet med orosanmälningar i 56 kommuner och stadsdelar.

Generellt beror det ökade antalet anmälningar dock inte på pandemin utan på att anmälningsbenägenheten ökat, enligt myndigheten. Men vissa slags anmälningar kopplas direkt till pandemin.

Ofta berör de barn i redan utsatta familjer och barn i socioekonomiskt utsatta områden – och det tydligaste exemplet handlar om skolan. Under våren kom en ny typ av anmälan om elever med hög frånvaro sedan föräldrar hållit sina barn hemma på grund av rädsla för smitta.

Agerat som släkten

Enligt Socialstyrelsen är det främst kommuner som har problem med exempelvis trångboddhet som beskriver detta.

– Vi ser att det kan handla om familjer där man tagit del av information från släkt och vänner i sina ursprungsländer och agerat utifrån hur riktlinjerna sett ut där med exempelvis karantän, isolering och där skolorna kanske också stängts, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.

En annan typ av anmälan rörde barn som redan varit kända av socialtjänsten och som haft hög frånvaro i skolan tidigare.

– I den här gruppen uppfattade både ungdomarna själva, men även föräldrarna som kanske har andra typer av problem, att pandemin kunde ses som ytterligare en ursäkt till att stanna hemma, säger Therese Olmsäter.

Flera kommuner noterar även ett ökat antal anmälningar om ungdomar som bråkar, tar droger eller begår brott när gymnasieskolor och fritidsgårdar stängt, eller aktiviteter och sommarjobb ställts in.

Uttråkade ungdomar

Många gånger är detta en trend kommunen sett över tid, som en del i den större samhällsutvecklingen med ökad gängkriminalitet och ungdomsbrott. Men i en del fall bedömer kommunerna att det rör sig om en pandemieffekt.

– Kommunerna beskriver att det delvis skulle kunna vara på grund av att aktiviteter och annat blivit inställt, att ungdomarna är uttråkade och att det då leder till att de gör saker de inte skulle ha gjort annars, säger Therese Olmsäter.

Drar ni några slutsatser av det när det gäller hur Sverige bör agera framöver, just när det gäller restriktioner som påverkar barn och ungdomar?

– Nej det har vi inte tittat på här. Det är också svårt att säga hur omfattande den här typen av anmälningar är.

Pandemin har även förändrat socialtjänstens arbete. Fler samtal har fått genomföras på telefon, vilket inneburit utmaningar i arbetet med att barn ska vara delaktiga. I vissa kommuner har yngre barn inte kommit till tals lika ofta i så kallade förhandsbedömningar, som är en första uppskattning av utsatta personers hjälpbehov.

Men överlag har socialtjänsten kunnat sköta arbetet med att ta emot och bedöma anmälningar, enligt Socialstyrelsen.