Radar · Miljö

Kustlevande arter liftar och hittar boende – på plasten i havet

Kustlevande arter har visat sig kunna "lifta" med plastskräp och hitta ett nytt habitat ute till havs – på skräpet.

Arter som förut var kustlevande kan numera klara sig ute på Stilla havet – tack vare alla plastsopor som flyter omkring och blir till nya habitat. Men det hela är inte så positivt som det kan låta. Resultatet kan bli nya invasiva arter och massdöd.

Ett relativt nytt fenomen där kustlevande arter ”liftar” och hittar boende på plastsoporna i havet lyfts i en ny studie i tidskriften Nature Communications.

Forskarna beskriver där hur man inte bara kan observera kustlevande arter – såsom anemoner, sjöstjärnor, krabbor och havstulpaner – på plastsoporna som flyter omkring i området som har fått namnet ”Det stora Stillahavssopområdet”. Arterna tycks även frodas och kan överleva i många år.

– Plast är mer permanent än många av de naturliga skräp som du tidigare har sett i det öppna havet. De skapar en mer permanent livsmiljö i det här området, säger Linsey Haram som lett studien, till BBC.

De nya omkringdrivande kolonierna har fått beteckningen ”neopelagiska samhällen”, det vill säga samhällen som hittat nya levnadsförhållanden på det öppna havet. På mer än hälften av plastföremålen som forskarna undersökte hittades just kustlevande arter.

–Det skapar många frågor om vad det innebär att vara en kustart, säger Linsey Haram till BBC.

Men även om det kan låta positivt med nya överlevnadschanser så är det inte riktigt så. Dels för att detta kan leda till att nya invasiva arter transporteras till nya områden där de kan störa det befintliga ekosystemet. En händelse som öppnat forskarnas ögon för detta är tsunamin i Japan 2011. Den gjorde att marina arter från Japan sveptes ut till havs tillsammans med en mängd bråte. År efteråt har man kunnat hitta dessa arter längs USA:s Stillahavs kust, cirka 6000 kilometer därifrån. Arterna bedömdes också ha kunnat föröka sig under tiden till havs.

Men de flytande ”plastöarna” i Stilla havet kan också utgöra en ”ekologisk fälla”.

Juan José Alava, PhD, expert på marin ekotoxikologi och bevarande vid University of British Columbia, säger till The Guardian att plastskräpet, som bildar flytande, permanenta strukturer i havet och är täckta av små djur, lockar till sig större fiskar och däggdjur såsom sköldpaddor. När dessa söker efter mat eller skydd i sopvirvlarna riskerar de att äta plast eller fastna och dö.

”Till exempel så är valkalvar väldigt nyfikna – men den nyfikenheten kan leda till att de trasslar in sig och dör”, säger Alava.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV