Bostadsbolagen höjer hyrorna, trots tufft läge för många hyresgäster under coronakrisen. Och det är de som bor i allmännyttan som får de saftigaste höjningarna.
Årets förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna om hyresnivåerna börjar bli klara runt om i landet. En kartläggning från Hem och hyra visar att Hyresgästföreningens önskan om frysta hyresnivåer till följd av coronakrisen har blivit långt ifrån bönhörda. I genomsnitt höjs hyrorna med 1,23 procent, vilket visserligen är något mindre än de två senaste åren, men högre än åren dessförinnan.
Den som bor i villa eller i bostadsrätt har under pandemin kunnat få pausa sina amoteringar. Företag i särskilt drabbade brascher har haft möjlighet att ansöka om hyresrabatt. Några liknande stöd finns inte för hyresgäster.
Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder anser att hyresvärdarna borde hålla tillbaka sina krav på hyreshöjning i den sitationsom råder.
– Vi vet att många hyresgäster blivit av med jobbet, är permitterade eller går på timanställningar och fått kraftigt sänkta inkomster. Skuldsättningen ökar och fler ensamstående med barn blir vräkta. Det blir märkligt att inte alls ta hänsyn till den samhällsekonomiska utvecklingen, säger hon till Hem och hyra.
Fruktar höjda hyror med fri hyressättning
Fastighetsägarna anser att deras krav varit modesta.
– På grund av pandemins påverkan har vi accepterat lägre höjningar än vad som motiverades av prognoserna om den ekonomiska utvecklingen under 2021, säger Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna Sverige, till Hem och hyra.
De allmännyttiga kommunala bostadsbolagen höjer i år hyrorna med i genomsnitt 1,27 procent. Det är mer än de privata bolagen där motsvarande siffra är 1,05 procent.
Hyresgästföreningen befarar att hyrorna på sikt pressas upp till betydligt högre nivåer än i dag ifall förslaget om att införa fri hyressättning för nyproducerade lägenheter blir verklighet. I slutet av maj ska en statlig utredning presentera ett förslag på hur detta ska genomföras.
Läs mer:
