Judiska ungdomar får höra skämt som ”snåla jude” och ”jag ska gasa dig”. Skolpersonal beskriver antisemitism som ett getingbo man inte vill pilla i. Rapporten om antisemitism i Malmös skolor skakar om – men det handlar inte bara om Malmö.
– Nej. Det finns överallt, säger Peter Vig, som arbetat många år som grundskolelärare i Malmö och i dag är timanställd som judisk resurs på Borgarskolan i Malmö.
Skolrapportens författare, Mirjam Katzin som är samordnare mot antisemitism i Malmö stad, delar den bilden:
– Malmö har ett problem med antisemitism, men det är ett globalt problem. Det finns överallt och tar sig olika uttryck på olika ställen.
Länge har just antisemitismen i Malmö lyfts fram i medierapporteringen, men det finns ingen studie som visar att problemet är större i Malmö än någon annanstans, framhåller Mirjam Katzin.
– Många av Malmös judar upplever otrygghet och väljer att dölja sin identitet. Men att det finns problem i Malmö betyder inte att det inte finns problem på andra ställen.
Judiska ungdomar upplever utanförskap och vardagsrasism i skolan på samma sätt som andra minoriteter. De blir ifrågasatta för vad de äter och inte äter, de får inte ledigt vid judiska högtider och de möter mycket vardagsrasism i form av hård jargong".
"Väljer att gå förbi"
Peter Vig, som själv är jude, ser antisemitismen som ett stort problem på lektionstid, ute på skolgårdarna och i skolornas rastlokaler. Det som måste till är att de vuxna i skolan hela tiden är på tå, tycker han. Men under sin långa tid som lärare har han sett många exempel på skolpersonal som väljer att blunda.
– Man väljer att bara gå förbi – det gäller antisemitism, antisemitiska uttryck och det gäller andra kränkningar också. Det är ett stort problem i skolan, säger Peter Vig.
Inför sin rapport intervjuade Mirjam Katzin 26 skolanställda och 14 judiska barn och unga och hon konstaterar att bilden är mycket mer komplex än vad den brukar beskrivas i medierna.
– Judiska ungdomar upplever utanförskap och vardagsrasism i skolan på samma sätt som andra minoriteter. De blir ifrågasatta för vad de äter och inte äter, de får inte ledigt vid judiska högtider och de möter mycket vardagsrasism i form av hård jargong.
Det finns inte en enda typ av förövare, konstaterar hon. Det är en blandad grupp som bär på nidbilderna av judar.
Det är ju så att den enda bilden man får av judar är korkskruvslockar och hatt. Och därför blev ju folk väldigt förvirrade när de förstod att jag var jude – jag är ju blond och kör inte alls den grejen!" Citaten från rapporten "Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap".
Heilande och judeskämt
”Jag hade typ ett litet gäng i klassen som heilade och drog judeskämt. Och de kom alla från olika bakgrunder, så det var verkligen av alla slag som höll på”, berättar en judisk Malmöelev.
Malmöelevernas upplevelser liknar i mångt och mycket vad Mirjam Katzin själv var med om under sin uppväxt i Jönköping.
– Jag känner igen vad de berättar om den skämtsamma jargongen som man som utsatt upplever som hotfull och obehaglig, det är ju rasism.
Hon känner också igen det konspiratoriska tänkandet som Malmöeleverna berättar om.
– Jag har också fått frågor om varför judar har så mycket makt och varför judar äger alla banker.
Israel-Palestina triggar
Eftersom många skolelever i Malmö har bakgrund i Palestina kan Israel-Palestinafrågan bli ett laddat ämne i klassrummet. Lärare beskriver hur den ofta triggar antisemitiska yttringar. Det ”brukar börja ganska kaosartat och det brukar sluta ganska bra”, berättar en lärare.
En annan Malmölärare berättar i rapporten hur lärarkollegor sagt: ”Prata inte om Israel-Palestina här för det blir bara jobbigt”.
Mirjam Katzins slutsats är att det blir jobbigt för lärarna eftersom de inte har tillräcklig kunskap. Nyckeln är att våga lyfta frågan och att lära eleverna att sortera i vad som är känslor, vad som är fördomar och vad som är fakta i frågan, anser hon.
”Ett getingbo”
Hennes intryck är att lärarna har god kunskap om Förintelsen, men att de också behöver strategier för att kunna bemöta de konspirationsteorier om judar som deras elever möter i sociala medier.
”Det har varit ett getingbo som man inte har velat pilla i”, beskriver en skolanställd i rapporten. Personalen efterlyser strukturer, ramar och tydlighet kring hur de ska jobba mot antisemitism i skolan.
Lärarna behöver också lära sig mer om judiskt liv, tycker Mirjam Katzin. Det anser hon är osynliggjort i dag.
"Bra och viktigt"
Att ett internationellt forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism hålls i Malmö på onsdag anser Peter Vig är bra och betydelsefullt.
– Det är inte bara ord, det är betydelsefullt om man gör utfästelser. Jag tycker det. Hur det sedan sipprar ner i vardagen är nästa fråga, men för mig känns det bra och viktigt.
Han blir tyst en lång stund när han får frågan om han tycker att utvecklingen går åt rätt eller fel håll, när det gäller antisemitism.
– I dag känner man en oro så klart, men samtidigt känner jag mycket kärlek. De flesta jag möter visar en väldig respekt och positiv nyfikenhet.
