Från och med den 8 juli och tre månader framåt kommer Afghanistan inte att ta emot tvångsutvisade afghanska flyktingar från EU-länderna. Det uppger Afghanistans departement för flyktingar och återvändande, MoRR, i ett pressmeddelande.
Anledningen till beslutet är att ”det eskalerande våldet från terroristgruppen talibanerna och spridningen av en tredje våg av covid-19 har orsakat stor ekonomisk och social oro och lett till många utmaningar för folket”, skriver departementet.
De konstaterar också att givet krigssituationen i landet så är departementet ”oroligt för de afghanska migranternas återkomst och anser inte att den nuvarande situationen i landet är lämplig för tvingade återvändanden av afghanska migranter förrän säkerhetssituationen förbättras.”
Departementet har upprepade gånger uttryckt sin oro för såväl värdländer som internationella organisationer och ”Den afghanska regeringen har officiellt uppmanat värdländerna att stoppa utvisningar från och med den 8 juli 2021”, står det i pressmeddelandet.
Man nämner också samarbetsavtalet mellan Afghanistan och EU, JDMC, och flera bilaterala och trilaterala samarbeten med länder i unionen, däribland Sverige.
Regeringen "följer frågan"
Den svenska regeringen uppger trots detta att informationen de fått än så länge är knapphändig.
– Vi förutsätter att andra länder tar emot sina medborgare. Med den begränsade information vi har i nuläget är det oklart om det berör Sverige men justitiedepartementet följer frågan mycket noga, säger Mirjam Kontio, pressekreterare hos migrations- och justitieminister Morgan Johansson, till Expressen.
Situationen i Afghanistan har den senaste tiden blivit alltmer instabil. Talibanerna uppges ta kontrollen över alltfler distrikt i landet, sedan USA i våras började dra tillbaka sina trupper från landet, med planen att helt ha lämnat innan 20-årsdagen för den elfte september.
Så sent som i fredags uppgav talibanernas talesperson Shahabuddin Delawar på en presskonferens i Moskva att man nu kontrollerar 85 procent av landet och 250 av landets 398 distrikt. Om uppgifterna är korrekta är svårt att verifiera, men den senaste tiden har en rad uppgifter kommit om familjer som flyr sina hem på grund av stridigheter mellan regeringsstyrkor och talibaner.
"Borde stoppats tidigare"
Kinna Skoglund, grundare och talesperson för nätverket Vi står inte ut, har länge följt utvecklingen i Afghanistan, och tycker att det är konstigt att ett stopp inte kommit tidigare.
– Läget har förvärrats nu när USA dragit sig tillbaka. Men det var inte bra tidigare heller. Turbulensen i landet och frammarschen har pågått i många år, säger hon.
Hon är kritisk till att stoppet behövt komma från Afghanistan och inte från Sverige.
– Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande, som skulle vara framåtsyftande, bygger på information som är väldigt gammal. Med den informationen som vi har nu så ligger de nog ett, ett och ett halvt år efter. Om de hade varit lite mer up to date så hade stoppet kommit från dem. Det känns jättekonstigt!
Hon är kritisk till att Migrationsverket länge hävdat att utvisning till landet går att genomföras, på grund av att de ser internflykt som möjlig.
– Alla andra organisationer som varit på plats, även FN och Amnesty har ju kritiserat detta argument länge. Inga andra länder i Europa – även om de kanske genomför några utvisningar – gör det med det argumentet.
Att regeringen nu hävdar att informationen från Afghanistan är oklar ger hon inte mycket för.
– Det är helt absurt. Så mycket som det skrivits om Afghanistan i media.
Det blir för mycket spel för galleriet när regeringen säger så. För några år sedan så vädjade ju till och med Afghanistans vice flyktingminister, Dr Alema, i svensk media om att avbryta utvisningarna. Det blev en ordväxling mellan henne och Morgan Johansson. Så att säga att det inte är tydligt är ju en efterkonstruktion. Hade det inte skrivits något om det hade jag förstått, men nu räcker det ju med att googla.
