Radar · Miljö

Stort forskarupprop mot biobränslen

Protest mot att Polen under 2017 började avverka delar av Bialowiezaskogen i Polen, en av Europas sista urskogar.

Vi satsar på ett kort som istället för att dämpa klimatkrisen förvärrar den. Det menar över 500 forskare som i ett öppet brev vädjar om att förbränning av trä inte ska klassas som förnybart. ”Det är riskabelt att ha en strategi som leder till stora utsläpp nu och på medellång sikt”, säger Stefan Wirsenius, docent vid Fysisk resursteori på Chalmers och en av forskarna bakom uppropet.

Brevet som riktar sig till både EU-kommissionens ordförande och USA:s president Joe Biden, uppmanar ledarna att istället för att subventionera förbränning av träråvara, investera i mekanismer som skyddar skogar.

Frågan är brännhet då EU:s direktiv om förnyelsebar energi ska revideras i år, för att återspegla högre- klimat och förnyelsebara energimål inför COP26 i november.

– Om EU fortsätter med sin politik att betrakta träpellets som kodioxidneutralt och ökar ambitioner i klimatomställning, leder det till ökade skogsavverkningar, vilket i sig är negativt för den biologiska mångfalden och det bidrar inte till att dämpa uppvärmningen de närmsta decennierna, säger Stefan Wirsenius.

Att biobränslen i dag klassas som förnyelsebart beror på att den koldioxid som släpps ut vid förbränningen, med tiden binds igen när nya träd växer upp. Men innan det återigen bundits i biomassa, bidrar det till att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären och därmed uppvärmningen.

"Skadorna kan bli irreversibla"

I genomsnitt tar det mellan 50 till 100 hundra år innan ett genomsnittligt europeiskt träd har bundit lika mycket kol igen, enligt Stefan Wirsenius. Och det är tid vi inte har om vi ska klara Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.

– Ska vi stabilisera klimatet till 1,5 grader, då spelar de närmsta åren roll. I takt med ökad uppvärmning ökar också risken för negativa återkopplingsmekanismer i klimatsystemet, så som att mer skog börjar brinna och att permafrosten smälter. Skador som kan bli irreversibla, säger Stefan Wirsenius.

Farhågan bland många klimatforskare är att sådana mekanismer förvandlar klimatsystemet till ett självspelande piano. Där ökad uppvärmning bidrar till att frigöra koldioxid som i dag är bundet i skogar eller frusen mark, vilket i sin tur accelererar uppvärmningen ytterligare.

– Det är riskabelt att ha en strategi som leder till stora utsläpp när vi behöver minska, säger Stefan Wirsenius.

Förbränning av trä är också mindre energieffektivt, vilket innebär att mer koldioxid släpps ut i atmosfären i förhållande till vad man får ut i fråga om energi, än exempelvis kol, olja och naturgas.

"Skogen behövs för att ersätta plast"

– För varje kilowattimme av producerad värme eller el kommer troligtvis träanvändningen att initialt släppa ut två till tre gånger så mycket kol i luften i jämförelse med fossila bränslen, skriver forskarna.

Stora arealer av skog kommer att behöva avverkas, skriver de vidare. Men i Sverige där man främst bränner restprodukter från träindustrin, är situationen annorlunda enligt Stefan Wirsenius.

– Det vi är kritiska till i brevet är ökad skogsavverkning enbart för energiändamål, skogen behövs för att ersätta plast som görs av råolja i dag, det minst intelligenta är att bränna upp en sådan värdefull resurs, säger Stefan Wirsenius.

Samtidigt som tid är avgörande för att klara klimatmålet, är det ett argument bland de som förespråkar bioenergi – att alternativen inte är på plats i dag eller att de tar tid att skala upp.

Hur ser du på det?

– Nu handlar det om vilken politk vi ska ha för att driva fram olika alternativ, då anser vi att biomassa som förnyelsebart alternativ är fel väg att driva fram. Det kommer att förvärra klimatproblemet, säger Stefan Wirsenius.

Hela brevet går att läsa här.