Radar · Migration

Migrationsverket bekräftar samtal om afghaner

Migrationsverkets GD Mikael Ribbenvik bekräftar att verket och Försvarsmakten diskuterar vad som kan göras för att hjälpa afghaner som bistått svensk trupp i Afghanistan.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik bekräftar att samtal pågår mellan Migrationsverket och Försvarsmakten om vad som kan göras för afghaner som hjälpt de svenska försvarsstyrkorna i Afghanistan. ”Men om vi drar igång något så kommer jag inte att säga ett knyst om det av säkerhetsskäl”, säger han till TT.

Exakt vad samtalen med Försvarsmakten handlar om, vill han inte säga.

– Det är självklart att dialogen rör kvotuttagning, men mer än så vill jag inte säga.

Att det finns personal kvar i Afghanistan som Sverige har ett ansvar för är dock ostridigt, enligt Ribbenvik.

Hemlig aktion

Förra gången, 2014, när ett antal afghaner fick skydd i Sverige, fick myndigheten kritik för att inte göra något. Samtidigt var man i hemlighet i full gång med arbetet.

– Det var väldigt frustrerande att vi påstods inte göra något samtidigt som vi höll på för fullt, säger Ribbenvik, som då hade det operativa ansvaret för aktionen.

Men av säkerhetskäl både för berörda personer och svensk personal samt hänsyn till främmande makt kunde man inte säga något förrän personerna var i Sverige.

Enligt Ribbenvik har beskrivningen av hur det gick till förra gången varit helt felaktig.

– Det har påståtts att UNCHR var inblandade, det är helt felaktigt. De hade ingenting med detta att göra, eller att Försvarsmakten skulle ha gjort en asylprövning, säger han.

Initiativ från ambassad

Vad som hände var att Försvarsmakten gjorde ett urval på 23 personer som skulle ingå i kvotsystemet. Sen tog Migrationsverket dessa personer ut ur Afghanistan, vilket skedde helt lagligt med utrese- och inresetillstånd.

Därefter kom en formell presentation av dessa ärenden från den svenska ambassaden i Islamabad i Pakistan, varpå Migrationsverket kunde påbörja en asylprövning. Samtliga fick sedan asyl i kvotsystemet.

Migrationsverket behöver inget särskilt uppdrag från regeringen att göra detta. Däremot har myndigheten ingen egen initiativrätt. En begäran om asylprövning måste komma antingen från UNHCR eller en svensk ambassad, framhåller Ribbenvik

Svårt upprepa

TT: Det innebär väl att ett initiativ, eller uppdrag, måste komma från svensk ambassad, det vill säga UD och svenska regeringen?

– Ja, så är det. Eller från UNHCR, säger Ribbenvik.

Att upprepa den här proceduren den här gången är dock betydligt svårare, anser han.

– Det ser väsentligt annorlunda ut i dag, eftersom vi inte har någon närvaro längre och omständigheterna ser helt annorlunda ut. Att kopiera upplägget från 2014 låter sig inte göras. Då hade vi en stark militär närvaro med egen bas, säger Ribbenvik.

Exakt vilka eller hur många personer som kan beröras vet inte Migrationsverket. Den kunskapen sitter Försvarsmakten på. Moderaterna har till exempel hävdat att det var ett 15-tal personer som inte omfattades av det skydd som gavs 2014. Därtill kan ytterligare personer som därefter lokalt bistått svensk trupp beröras.

TT söker Försvarsmakten och UD.