Radar · Utrikes

Irlands premiärminister befarar våldsspiral

Lojalistiska ungdomar blockerade en väg i norra Belfast under fredagskvällen.

Efter flera dygns våldsamheter i Nordirland manar Irlands premiärminister till lugn – inte minst för framtida generationers skull. ”Vi är skyldiga dem att inte falla tillbaka till den mörka platsen, med sekteristiska mord och politisk osämja”, säger Micheál Martin.

För åttonde dygnet i rad förekom det oroligheter på Nordirlands gator under natten mot lördagen. Det finns inga rapporterar om att lojalister och nationalister ska ha drabbats, däremot ska grupperingar ha drabbat samman med polismakten.

Polismyndigheten uppger att 14 poliser skadats efter folksamlingar bland annat kastat bensinbomber och stenar. Man ska även ha tänt eld på en bil och rullat den mot polisen.

Årsdag av avtal

Lojalister – som samlar i första hand protestanter som vill förbli brittiska – ställde in flera planerade protester med anledning av prins Philips bortgång, som ett tecken på respekt gentemot det brittiska kungahuset.

På lördagen är det årsdag för Långfredagsavtalet, som slöts för 23 år sedan och bland annat innebar ett stopp på det värsta våldet i Nordirland.

På årsdagen varnar Irlands premiärminister Michéal Martin för att Nordirland kan dras in i en våldsspiral.

– Vi har en skyldighet som politiska ledare att kliva fram och göra vår del för att säkerställa att det aldrig händer igen, säger Martin.

Lojalistisk frustration

Oroligheterna i Nordirland är de mest omfattande på flera år. Våldsvågen har bland annat förklarats med lojalistisk frustration mot de handelshinder som sedan brexit råder mellan Nordirland och övriga Storbritannien.

Nordirlands två största partier, lojalistiska DUP och nationalistiska Sinn Féin har bägge uppmanat till lugn. Dock har de olika förklaringar till vad som ligger bakom gatuprotesterna och har anklagat varandra för att spä på spänningarna.

Fakta: Det oroliga Nordirland

Nordirland exploderade i slutet av 1960-talet i upplopp och våldsamheter mellan Londontrogna unionister och Irlandsvänliga republikaner. På båda sidor fanns militanta rörelser som använde sig av mord och bombdåd. Över 3 600 personer har dödats och tiotusentals har skadats i konflikten.
I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades de olika politiska grupperna samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Avtalet innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.
Sedan 2007 har Nordirland under långa perioder haft ett fungerande provinsstyre. Från 2015 styrdes Nordirland enbart av DUP och Sinn Féin, men i början av 2017 föll regeringen, då Sinn Féin hoppade av samstyret. Efter tre års dödläge lyckades parterna enas om maktdelningen och i januari kunde regionparlamentet Stormont samlas igen.
Problemen att komma överens har skuggats av förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, där frågan om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut tillhör de som har varit svårast att lösa. Konsekvenserna av brexit är fortsatt svåra att hantera lokalpolitiskt.