Den globala avskogningen ska stoppas till år 2030. Samma år ska metanutsläppen ha minskat med 30 procent, jämfört med 2020 års nivåer. Det var två av de stora överenskommelserna som över 100 länder skrev under på årets klimattoppmöte i Glasgow. Men trots att animalieindustrin står för ungefär 15 procent av de globala växthusgasutsläppen, en tredjedel av metanutsläppen och en betydande del av den globala avskogningen, var det inte tal om riktade åtgärder för att minska den eller implementera alternativa livsmedel. Något som organisationen ProVeg international riktade kritik mot under ett panelsamtal på Cop26 i veckan.

– Vad som inte har diskuterats här i Glasgow är den potential som finns hos växtbaserade proteiner för att minska livsmedelssystemets påverkan på klimatkrisen. Trots de alarmerande siffrorna (från animalieindustrin, red anm.) saknas en övergång mot mer växtrika och mindre resursintensiva livsmedel desperat på Cop26-agendan, sa Raphael Podselver.

Vissa politiker nämndes specifikt vid namn när kritiken framfördes.

– Vi har hört USA:s jordbruksminister Tom Vilsack hävda att amerikaner kan fortsätta äta kött och att deras köttätande inte behöver reduceras för att minska utsläppen. Vi har också sett att ledare som Boris Johnson uppmanat medborgarna till att göra mer hållbara val istället för att själv ta ansvar, sa Raphael Podselver.

”Lösning på flera problem”

ProVeg International kräver att världsledarna ska erkänna animalieindustrins roll i klimatförändringarna och investera i utvecklingen av strategier för en övergång till ett växt-centrerat livsmedelssystem. Det är något som också har poängterats av FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO och FN:organen UNDP och UNEP, som menar att det krävs en omställning av det globala ekonomiska stödet och subventionerna som går till jordbrukssektorn. I en gemensam rapport i september konstaterade organen att hela 90 procent av den summa som årligen subventionernas till jordbrukssektorn globalt går till miljö- och klimatskadlig livsmedelsproduktion.

– Vi vet att vi i Europa drastiskt måste minska vår konsumtion av kött, ägg, fisk och mejeriprodukter. I förra veckan presenterade ProVeg International ambitiösa minskningsmål som krävs för att vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-grader. Kött måste minska med 79 procent och mejeriprodukter med 74 procent till 2040, sa Raphael Podselver.

Enligt honom skulle en växtrik kost i det globala nord lösa flera av de klimatrelaterade problem vi i dag står inför. Under årets toppmöte hörsammades frågan inte, men han hoppas att den gör det under nästa års klimattoppmöte i Egypten.

– Vi måste ha växtrik kost på agendan, sa Raphael Podselver.

”Social inlärning och stöd viktigt”

I panelsamtalet deltog också Hsin Ling Liang från den internationella humanitära organisationen Buddhist Tzu Chi Foundation. Hon berättade bland annat hur organisationen arbetar med att uppmuntra människor till en växtbaserad kostomställning genom att lyssna, ta till sig de farhågor som finns och stötta i processen. Hsin Ling Liang uppgav också att inget kött ingår i de livsmedel som Tzu Chi skickar till människor i nöd.

– För att driva en bredare kostomställning tror vi på kraften från en och en till oändligheten. Vi tror att innovation mot social inlärning och kamratstöd kan underlätta processen i en proaktiv omställning.

Närvarade gjorde också Pat Brown från Impossible foods, ett företag som utvecklar växtbaserade ersättare för köttprodukter med fokus på smak och näringsmässiga fördelar.

– Jag tror att det är ganska tydligt för alla här på Cop att de åtgärder som nu förhandlas fram av de officiella parterna är långt ifrån det som krävs för att på ett meningsfullt sätt kunna påverka den katastrofala utvecklingen av klimatförändringar som vi befinner oss i, sa Pat Brown.

Han menar att det krävs mycket snabbare och mer dramatiska åtgärder för att stoppa klimatförändringarna – något som han tror att världsledarna inte kommer genomföra på egen hand innan det är försent.

– Det vore såklart fantastiskt om detta skulle komma från internationell konsensus och politik, men trots goda avsikter är jag säker på att det är högst osannolikt att detta sker i tid. Så förändringen, eller större delen av den, måste komma från den privata sektorn och innovation, sa Pat Brown.

Läs mer: 

Cop26: Makthavare kritiseras för att blunda för djurfabrikerna

Cop26: Metan och skog på agendan innan världsledarna åker hem

Framtiden för olja, kol och naturgas står i fokus på FN:s klimatmöte COP28. Trycket har varit hårt på världens länder att för första gången enas om en utfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen.

Men ländernas olika röda linjer ställer till det för möjligheterna att skriva historia. Oljeproducenten Saudiarabien pekas ut som det land som främst sätter käppar i hjulet, men det finns flera andra som också håller emot.

– Länder argumenterar benhårt för att vi inte ska ha någon utfasning, säger Dan Jørgensen, Danmarks minister med ansvar för global klimatpolitik, till TT.

Ett nytt utkast till överenskommelse publicerades sent på måndagseftermiddagen i Dubai. I det står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

Kan inte acceptera

Det finns dock inte längre någon formulering om att fossila bränslen ska fasas ut kvar i texten.

– Det är en besvikelse, anser EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Det finns några bra saker, men på det stora hela är det otillräckligt, säger han till TT och andra medier i Dubai.

– Vetenskapen är kristallklar över vad som måste göras: högst på listan står att fasa ut fossila bränslen. Nu måste vi fortsätta diskussionerna, den här texten innehåller delar som vi helt enkelt inte kan acceptera.

Harjeet Singh från paraplyorganisationen Climate action network international beskriver utkastet som en rejäl försämring jämfört med tidigare versioner.

”Det är en tydlig indikation på fossilindustrins lobbykraft”, skriver han.

Teresa Anderson från organisationen Actionaid instämmer.

”I stället för att ta oss närmare en fossilfri framtid tar det här utkastet ett gigantiskt kliv bakåt”, skriver hon.

Konsensus krävs

Klimatmötets beslut måste tas med konsensus bland närmare 200 länder. Det gäller alltså för fossiljättar, rika utsläppsbovar och sårbara utvecklingsländer att hitta gemensam grund för planetens bästa. Det brukar innebära beslut som bara blir så starka som de minst ambitiösa länderna kan acceptera.

– Det är frustrerande att det är så många länder som vill göra det här (fasa ut fossila bränslen) och några få som obstruerar och låser förhandlingarna. Vi kommer att behöva förhandla hårt och kompromissa för att ta oss i mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ska representanter för världens länder säga sitt om utkastet. Förhoppningen från ordförandeskapet är att man ska kunna avsluta mötet på tisdag, men många bedömare anser att det är alldeles för optimistiskt.

Global översyn

Länderna har fortfarande mycket arbete kvar att göra, understryker ordförande Sultan al-Jaber.

– Ni vet att jag vill se den högsta ambitionen på alla delar, inklusive formuleringar om fossila bränslen, säger han till delegaterna.

I fokus för årets klimatmöte står den globala översynen, som beskrivs som en hälsokontroll av hur Parisavtalet mår.

Att ländernas klimatarbete är otillräckligt och inte på långa vägar räcker till för att bromsa den snabba klimatförändringen är ingen nyhet. COP28 är tänkt att resultera i att länderna enas om hur de ska höja sina ambitioner. Sedan har de fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.

– Nu är tiden inne för maximal ambition och maximal flexibilitet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Den 3 december lägger Världshälsoorganisationen WHO ut en video på X med hälsoarbetare som under COP28 i Dubai beskriver hur klimatkrisen påverkar vår hälsa. Till videon skriver organisationen ”klimatförändringarna äventyrar vår hälsa och vårt välstånd”. Men det är långt ifrån ett enskilt inlägg – organisationen har i en rapport definierat klimatkrisen som det största hotet mot vår hälsa. Men från FHM som är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa, har det varit desto tystare om kopplingen mellan hur vi destabiliserar klimatet och vår hälsa, enligt Björn Paxling, psykolog och aktiv inom Extinction rebellion.

– De har inte i någon kanal skrivit ett ord om att klimatkrisen är ett allvarligt hot mot vår hälsa på det sätt som Världshälsoorganisationen har gjort mer än fem gånger på sociala medier bara i höst, säger han.

Under en längre tid har Extinction rebellion bedrivit en kampanj mot FHM för att få dem att bli tydligare i sin kommunikation.

– Vi skulle vilja att de till en början kallar till en presskonferens, på det sätt som vi såg att de gjorde under pandemin. Att de håller befolkningen informerad om vad forskningen visar, hur pass mycket klimatkrisen inverkar på liv och hälsa redan idag, säger Björn Paxling.

Syre: Vad skulle det göra för skillnad tror ni?

– De skulle ju kunna fungera som en form av ledstjärna för befolkningen, beslutsfattare och andra myndigheter. Att man ser att det är en expertmyndighet som vågar kommunicera vad forskningen visar.

SMHI är nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel. Räcker inte det?

– SMHI gör ju ett helt hyggligt arbete med att informera om vad man klimatmässigt och meteorologiskt kan observera idag. Men det är inte SMHI:s uppgift att informera om hälsodimensionerna av klimatkrisen. Det hade vi velat se att vår expertmyndighet på området faktiskt talade om.

Trots flera påhälsningar har någon dialog inte skett med myndigheten – fram till idag, då chefer från myndigheten för första gången bjöd in till ett samtal. Det i samband med en aktion utanför myndigheten. Men även om de lyssnade, misstror Björn Paxling som var en av två aktivister som deltog i mötet, att det kommer att leda till någon förändring.

– Vi upplever att de på ett ganska skickligt politikermässigt sätt duckade frågan.

Lyfte anklagelse om tystnadskultur

I en artikel i DN i höstas vittnade flera anställda om att de tystats av ledningen, efter att de önskat att Folkhälsomyndigheten skulle tala mer om klimatkrisens hälsoeffekter. Men att det skulle varit ett sätt att tysta medarbetarna tillbakavisades av myndigheten. I tidningen bemöter Johan Kaarme, chef för avdelningen för smittskydd och hälsoskydd, också kritiken om att myndigheten inte tar klimatkrisen på allvar med att ”Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa.”

Björn Paxling passade under dagens möte på att fråga om den omvittnade tystnadskulturen på myndigheten blivit utredd.

– Då svarade de först att de har en pågående och livskraftig dialog så det var inget problem. Jag blev lite förvirrad för om det råder en tystnadskultur så är det ju svårt att ha en livskraftig dialog. Hur kan de veta det om de inte utrett de här allvarliga anklagelserna?

Polens nuvarande regering med premiärminister Mateusz Morawiecki och partiet Lag och rättvisa har förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet och förlorar därmed i praktiken makten.

Omröstningen innebär att det nuvarande oppositionsblocket med Donald Tusk i spetsen får möjlighet att försöka bilda regering.