Arbetsmarknaden är under en strukturomvandling. Jobb försvinner och nya tillkommer, och coronapandemin har fått allt att gå ännu fortare. Det handlar om digitalisering, globalisering, fler led av underleverantörer och plattformsarbetets intåg.

– Det är alltid bra när ny teknik bidrar till fler och bättre jobb, men det är inte bra att få en arbetsmarknad där fler får otrygga jobb eller utnyttjas. Vi behöver reglera det, säger Eva Nordmark.

Hon är starkt emot minimilön, vilket EU just nu driver. Lösningen för gigjobbare handlar snarare om att fack och arbetsgivare ska sluta kollektivavtal, likt Foodora och Transport gjorde i förra veckan, anser Eva Nordmark.

– När bemanningsföretagen kom för ett antal år sedan trodde många att det skulle omkullkasta den svenska modellen och dumpa lönerna, men så blev det inte utan de regleras också via kollektivavtal. Det ser jag som lösningen för de nya jobb som växer fram, säger hon.

"Bakvänt"

I valet drev Socialdemokraterna att allmän visstidsanställning skulle avskaffas, men den frågan finns inte med i januariavtalet. Där talas det i stället om fler undantag i lagen om anställningsskydd och om flexicurity. Det får Patrik Vulkan, lektor i sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, att reagera.

– Det är inte flexicurity utan avreglering. Det är helt bakvänt. Här är ett jättestort glapp mellan vad forskningen kommit fram till och vad politiker vill driva, säger han.

Själva tanken med flexicurity är att öka rörligheten på arbetsmarknaden – alltså att det ska bli lättare att få och byta jobb – men utan att tryggheten försämras under tiden du är arbetslös. För att det ska fungera ska arbetsgivaren ha lättare att avskeda folk, men a-kassan ska samtidigt vara hög och ges under lång tid.

Dessutom ska staten lägga en stor andel av sin BNP på vidareutbildningar, kompetensutveckling och andra arbetsmarknadsåtgärder.

I januariavtalet nämns inget om höjning av a-kassan, utan snarare att den ska sänkas över tid. Ökade resurser till vidareutbildning och omskolning tas visserligen upp, vilket kan tyda på att regeringen vill förbättra sysselsättningstryggheten, menar Patrik Vulkan, som forskar om flexicurity.

– Men än så länge har det hänt lite i praktiken. Det har ju snarare skurits ned på arbetsmarknadsåtgärder tidigare, säger han.

Stärkt trygghet

Eva Nordmark är dock ”ganska ointresserad av vilka begrepp som används”.

– Jag vet att det finns ganska mycket förvirring kring flexicuritymodellen och vad den betyder. Det vi gör nu är att se till att skapa trygghet både för arbetsgivare och löntagare. Vi behöver stärka tryggheten för löntagarna både genom att stärka arbetslöshetsförsäkringen men också genom ökad trygghet på dagens arbetsmarknad när arbetslivet förändras i väldigt hög takt, säger Eva Nordmark.

Hennes åtgärder för att förbättra för behovsanställda handlar främst om förändringarna i a-kassan som väntas bli klara i sommar, där regeringen just nu analyserar remissvar. Dessutom ska den överenskommelse om las som Svenskt näringsliv och vissa fackförbund beslutat om utredas och läggas fram som ett lagförslag, alltså den som bland annat handlar om att det ska gå snabbare för folk med allmän visstidsanställning att få fast jobb.

Dessutom har hon tillsatt tre utredningar varav två handlar om att skapa möjligheter till omställning på arbetsmarknaden genom att bland annat vuxna ska kunna studera vidare.

När det gäller gigjobbarna och andra behovsanställda ska hon tillsätta ytterligare en utredning för att säkerställa att de har en bra arbetsmiljö.

– Oavsett om du jobbar i industrin, hemma eller på en cykel så ska man känna sig trygg, säger Eva Nordmark.

Läs mer: Daglönarnas återkomst (artikel från 7 mars 2021) och Så kan tryggheten förbättras för osäkert anställda (artikel från 9 mars 2021).