Radar · Mänskliga rättigheter

Vipeholm krävs på ursäkter: ”Det som inte erkänns finns inte”

Under en stor del av 1900-talet vanvårdades patienter med funktionsnedsättning på Vipeholmsanstalten.

Idag hålls ett seminarium i riksdagen där funktionshinderrörelsen förklarar varför de människor som suttit på institutioner liknande Vipeholm har rätt till en officiell ursäkt av staten. Det är ett viktigt steg i att synliggöra personer med funktionsnedsättning och samtidigt göra upp med de förlegade strukturer som fortfarande tar ifrån denna grupp deras självbestämmanderätt, anser DHR:s ordförande Åsa Strahlemo.

I höstas sändes den uppmärksammade radiodokumentären om ödena för de människor som varit intagna på Vipeholm i Lund, en anstalt för människor som på den tiden gick under beteckningen ”sinnesslöa”, det vill säga personer med olika grad av fysisk eller mental funktionsnedsättning. De intagna, varav många var barn, utsattes för misskötsel, övergrepp och experiment, där det mest kända kanske är kariesexperimenten som skedde under 40- och 50-talen. De flesta blev helt avskurna från sina familjer och många dog en för tidig död i tysthet.

DHR:s förbundsordförande Åsa Strahlemo hoppas att dagens seminarium blir ett steg på vägen mot en officiell ursäkt från staten till funktionsnedsatta som drabbats av vanvård på institutioner och boenden
DHR:s förbundsordförande Åsa Strahlemo hoppas att dagens seminarium blir ett steg på vägen mot en officiell ursäkt från staten till funktionsnedsatta som drabbats av vanvård på institutioner och boenden. Foto: Linnéa Bengtsson 

Vipeholm var inget undantag i sammanhanget och funktionshindersrörelsen har länge sökt upprättelse för de institutionaliserade övergreppen, där frågan fick förnyad uppmärksamhet i samband med dokumentären. I december gick förbundet DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet) ut och krävde en ursäkt från staten. Idag arrangerar DHR tillsammans med FUB (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) och Liberalerna ett seminarium i riksdagen som ska lyfta historiska fakta och förklara varför en offentlig ursäkt är nödvändig.

– Vi och FUB vill att statsministern och riksdagen ber om ursäkt till alla oss som varit på institution bara för att vi har en funktionsnedsättning, och vi vill ha en ursäkt till våra anhöriga, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Kultur som sitter kvar i väggarna

Under seminariet kommer till exempel Handikapphistoriska föreningen att berätta om hur det såg ut på Vipeholm och Åsa Strahlemo kommer själv att delge sina erfarenheter av att vara på institution som barn. Vipeholm och liknande inrättningar från förr kastar nämligen sina skuggor över samhället än idag.

– Många som velat berätta har blivit tystade, inte trodda eller så får vi höra att vi överdriver. Det blir en slags kultur som finns kvar i väggarna på institutionerna, att så här gör man. Det ser inte ut idag som på Vipeholm, det säger jag inte, men strukturerna finns kvar i hur man ser på personerna.

Det finns bra boenden idag, poängterar Åsa Strahlemo, men på institutioner och vissa boenden är det fortfarande så att så fort du bor där tas ditt självbestämmande ifrån dig.

– Du blir enbart någon som ska lyda order och rätta sig efter gruppen.

Funktionshindersrörelsen har förgäves försökt att få en ursäkt från staten i 30 år.

– Om man inte erkänner det som varit, då finns det inte. Med en ursäkt erkänner man att det har skett, det är därför det är så viktigt.

Viktigt steg mot erkännande

Åsa Strahlemo har inte ett riktigt bra svar på varför ursäkten har uteblivet.

– Det finns många människor, eller deras anhöriga, som fortfarande lever som har de här erfarenheterna. Jag anar mellan raderna att det inte anses vara en viktig fråga, vilket jag tycker är konstigt ur demokratisynpunkt. Räknas vi då inte som medborgare som alla andra?

Att frågan nu diskuteras i riksdagen, där Liberalerna var det enda parti som nappade på inbjudan, ser hon som ett första steg mot ett erkännande. Man skickade också ett brev till statsministern i december och ett möte med socialministern har utlovats till hösten.

– Vi hoppas att det blir av, och så hoppas jag att ni i media fortsätter sätta tryck så att de inte kommer undan. För det handlar inte om ett politiskt parti utan om alla partier.

Seminariet genomförs idag 10 mars kl. 13 via Zoom. Det kommer att textas, spelas in och läggas ut DHR:s hemsida. 

Radar

Explosion i villaområde – två anhållna

En explosion inträffade på lördagskvällen vid en villa i Lövstalöt norr om Uppsala. En person fördes till sjukhus men ska inte vara allvarligt skadad.Två personer har anhållits, uppger polisen.

Larmet om en detonation inkom strax efter klockan 22 på lördagen. Bilder från platsen visar en villa med krossade fönster och skador på fasad och ett intilliggande garage.

Ingen person skadades allvarligt, men en person som befann sig i huset fördes till sjukhus för kontroll.

– Personen var då vaken och talbar och mådde förhållandevis bra, säger polisens presstalesperson Roland Komaromi.

Nära Storvreta

Lövstalöt ligger nära Storvreta, där en kraftig explosion i slutet av september dödade en kvinna i 25-årsåldern utan koppling till kriminalitet. Enligt polisen är det för tidigt att säga om nattens explosion har koppling till den gängkonflikt som under hösten rasat i Uppsala och Stockholmstrakten.

– Det är ingenting som jag har fått till mig än men givetvis är det något vi behöver utreda och kontrollera. Det har varit en pågående konflikt i vår region och självklart måste vi säkerställa om det kan kopplas till det här.

Vid 10-tiden på söndagen meddelade polisen på sin hemsida att två personer anhållits i ärendet.

Kameraövervakning

Området sattes i oktober under kameraövervakning med anledning av den pågående våldsvågen. Övervakningen avslutades dock för en tid sedan.

– Många har velat få det till att kameran plockades ned häromdagen och att det sedan smällde direkt, men den har varit borta en tid. Det är en integritetsfråga. Vi kan inte ha övervakning överallt hela tiden.

Händelsen rubriceras som grov allmänfarlig ödeläggelse samt försök till mord.

Radar

Sju män brända till döds i Sydafrika

Polisen i Sydafrika har inlett en mordutredning och satt in extra bevakning efter att sju förkolnade kroppar hittats i en av landets mest våldsamma kåkstäder Diepsloot, norr om Johannesburg.

Det första larmet som rörde två brända kroppar kom in till polisen på fredagskvällen. På lördagsmorgonen hittades ytterligare fem kroppar på en hög tegelstenar i ett öde område i närheten. De döda var fem män, alla i 20-årsåldern, som enligt uppgift ska ha bundits och bränts till döds.

– En preliminär undersökning tyder på att offren i båda incidenterna överfölls och brändes av mobben, säger polisens talesperson Mavela Masondo till AFP.

Enligt polisen har inget motiv för morden ännu kunnat bekräftas.

I kåkstaden Diepsloot, med över 350 000 invånare, är antalet mord och våldtäkter högt. Sett till hela landet skedde i genomsnitt 68 mord om dagen i Sydafrika under årets andra kvartal, en ökning med nästan 20 procent jämfört med samma period 2019.

Radar

Tre häktas för mord på svensk kvinna i Kosovo

Tre män häktas misstänkta för mordet på en svensk kvinna i Kosovo, rapporterar P4 Väst. En av de häktade är kvinnans make, som misstänks ha beställt mordet.

Det var på onsdagskvällen som kvinnan, som är i 30-årsåldern och hemmahörande i Bohuslän, sköts ihjäl i Kosovos huvudstad Pristina. Hon satt i en bil tillsammans med sin make och två barn när hon utsattes för vad som misstänks vara ett iscensatt rån.

Kvinnan dödades medan maken flydde från platsen tillsammans med parets två barn.

Enligt kosovanska medier misstänks kvinnans make ha beställt mordet på sin fru och betalat 15 000 euro till två andra män före mordet och ytterligare 15 000 efter att brottet fullbordats.

Alla tre greps i helgen och häktades på söndagen vid en domstol i Pristina, rapporterar P4 Väst med hänvisning till lokala medier.

Polisen i Pristina ska ha beslagtagit en pistol med 19 kulor och bilen som användes under rånmordet.