De båda pratades vid i måndags om nya avslöjanden i Danmarks radio, SVT och flera internationella medier om att USA via Danmark avlyssnat allehanda politiker i Norden och övriga EU. Också svenska politiker och tjänstemän ska har varit mål någon gång, under perioden 2012 till 2014.

Både Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har sagt att de vill veta mer från Danmark. Hultqvist har redan talat med sin kollega och nu har även Löfven pratat med sin motsvarighet.

Löfvens pressekreterare Mikael Lindström skriver i en kommentar att Löfven tog initiativ till mötet, ett möte där han underströk allvaret i uppgifterna som avslöjats dittills.

”Vid samtalet försäkrade den danska statsministern att man inte systematiskt avlyssnar sina partners. Statsministern klargjorde att det behövs ytterligare information. Det var ett bra samtal”, skriver Lindström men vill inte gå in på detaljer utöver det.

När förslaget till förordningen för CSAM (child sexual abuse material) behandlades i EU-utskottet Libe den 15 november presenterades ett omarbetat förslag för övervakning av digital kommunikation. För förslaget, som till exempel undantar krypterade tjänster, röstade 51 av 54 ledamöter, rapporterar ETC.

EU-parlamentariker Malin Björk (V), som är ledamot i Libe, verkar nöjd med det omarbetade förslaget.

”I parlamentets position tas alla delar om massövervakning bort. Nu hoppas vi att också vi får medlemsländerna med oss”, skriver hon på mikrobloggen X.

Bakom förslaget ligger den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, som menar att lagen behövs för att förhindra spridning av barnpornografi. Men den nya lagen innebär också krav på att företag och molntjänster ska söka igenom alla användares privata kommunikation, vilket mött hård kritik.

I det tidigare förslaget krävdes att alla företag scannar allt, även appar för krypterad kommunikation, i jakten på pedofiler, men efter omarbetningen kan alltså krypterade chattar undantas.

Ylva Johansson har anklagats för att lobbyister fått ha för stort inflytande över förslaget och kritiserats för lämpligheten i att EU-kommissionen bedrev kampanj mot medborgare i länder som är tveksamma till förslaget.

Men ännu är det inte klart. Nu följer förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. I Sverige kan riksdagspartierna påverka Sveriges position i ministerrådet.

En majoritet av de svenska riksdagspartierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, var positiva till det tidigare förslaget.

Läs mer:

Beslut om övervakningslagen Chat control skjuts fram

Demonstration mot Chat control: ”Lagen måste stoppas”

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Det kallas Slapp när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes en kulmen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha urvattnat förslaget. Det hade tagits fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sa Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer, som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid, sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för en Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.