Radar · Miljö

Artskyddsutredningens förslag ett steg framåt enligt WWF – men katastrof enligt LRF

Artskyddsutredningen ska lösa konflikter mellan bland annat skogsindustrins intressen och EU:s direktiv för naturskydd.

Artskyddsutredningen föreslår tydligare riktlinjer för ersättning till markägare som hindras från att bruka sin mark på grund av fridlysta arter. Världsnaturfonden är överlag positiva men inte heller utan kritik. Hos LRF och Skogsindustrierna är desto mer upprört. En katastrof, enligt LRF. 

I dag har artskyddsutredningen presenterat sina förslag, en rejäl lunta på över 1 700 sidor.

– Vårt mål har varit att balansera ett effektivt artskydd kopplat till en stärkt äganderätt, säger Lars Tysklind som har lett utredningen.

Den svenska artskyddsförordningen ska skydda fridlysta arter och deras livsmiljöer. Men lagen har visat sig vara otydligt formulerad, på ett sätt som gör att både natur och markägare har hamnat i kläm. Det har framgått av ett växande antal rättsprocesser de senaste åren.

En av knäckfrågorna är kompensation till markägare. Bland utredningsförslagen finns två nya typer av ersättningar till den markägare som hindras från att bruka sin mark. Dels skrivs det tydligare att ersättning ska utgå när markägaren trots allmän hänsyn bryter mot artskyddsförordningen. Dels föreslås en ny typ av ett slags tillfälliga naturskyddsområden, som kallas för biotopskyddsområden.

– Om det inom ett område finns en art som är klart skyddsvärd kan man fatta beslut om ett skydd på minst fem hektar, som kan avgränsas i tid. Vi ser det som ett mer flexibelt system. Och då ska ersättning utgå för det intrång som krävs för att skydda arten, säger Lars Tysklind.

En katastrof

Men LRF kallar förslagen för katastrof. LRF hade räknat med att utredningen skulle förtydliga att det är staten som ska bära kostnaden och ansvaret för skydd av arter i Sverige, men så blev det inte.

– Jag tycker att man helt har misslyckats med att stärka äganderätten, i stället har man försvagat den, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna.

Han tycker att förslagen innebär fler tillfällen då markägare inte kan bruka sin mark, och att det blir svårare att få ersättning. Åtminstone skapar förslagen otydlighet och osäkerhet.

Både LRF och Skogsindustrierna ser stora problem med vad de anser är ett mer eller mindre absolut förbud mot att störa fåglar och att skada deras bon och ägg på våren, oavsett art.

I praktiken innebär det att allt skogsbruk och jordbruk blir omöjligt under våren, hävdar de.

– Det finns en uppenbar risk att vår industri kommer att stå utan råvara under delar av året med de här förslagen, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.

Kan krocka med EU-regler

Bland övriga förslag finns bland annat en översyn av de arter som är nationellt fridlysta i Sverige, då den listan inrättades under en tid då det främsta hotet var samlare som exempelvis plockade blommor.

– I stort så tycker vi att utredningens förslag är ett steg framåt för artskyddet, säger Emilie Nilsson vid Världsnaturfonden.

Hon är dock tveksam till om riktlinjerna för när markägare ska kompenseras verkligen blir tydligare, eftersom det finns risk för konflikter med både EU:s statsstödsregler och svensk lagstiftning som säger att ersättning inte kan utgå för något som krävs av lagen.

– Därför har vi argumenterat för en branschfinansierad fond, som ska kunna hjälpa markägare som blir extra hårt drabbade. Men det är något som inte har fångats upp av utredningen, säger Emilie Nilsson.

Egentligen skulle utredningen ha lämnats över till Miljödepartementet redan för en månad sedan. Men i mars kom en EU-dom som kastade nytt ljus över hela frågan. Huvudbudskapet var att EU:s livsmiljödirektiv och fågelskyddsdirektiv, som är grunden för Sveriges artskyddsförordning, omfattar alla exemplar av en skyddad art.

– I Sverige har vi tillämpat förordningen som att det inte gör något om vissa exemplar skadas eller dödas, så länge själva arten har en gynnsam bevarandestatus i området. Men där fick vi en rejäl bakläxa, säger Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam, som har ingått i utredningens expertgrupp.

Hon påpekar att det i slutänden är EU:s direktiv som är bindande för Sverige när det gäller artskyddet.

Fakta: Artskyddsförordningen

Sverige har förbundit sig att följa EU:s naturvårdsdirektiv, som syftar till att bevara den biologiska mångfalden och skydda hotade arter och livsmiljöer inom EU.
Den svenska artskyddsförordningen är en implementering av EU:s fågelskyddsdirektiv och livsmiljödirektiv.
De arter som är skyddade inom EU listas i Livsmiljödirektivets fjärde bilaga.
Av Sveriges cirka 50 000 kända växt- och djurarter är 585 fridlysta i hela landet. Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta.
Källa: Regeringskansliet, Naturvårdsverket