Av de nya orden från 2020 på Språkrådets och Språktidningens nyordslista har drygt hälften – 21 stycken – något gemensamt. Gissa tre gånger vad det är.
Pandemiorden
I våras skrev jag om ord som corona, sars-cov2, covid-19, pandemi och karantän, men det var bara början. Coronahälsning, coronaanpassning, tvåmetersregeln och social distansering hör till vardagsspråket nu. Den sociala distanseringen har ofta med sig ett extra i – *distansiering heter det inte – och en kommentar om att man borde säga fysisk distansering istället. En del gör det, men den sociala distanseringen hann fastna i ordförrådet och alla vet vad det innebär.
Vi har lärt oss fackuttryck som klustersmitta, R-tal och superspridare, och vet att den sistnämnda inte är en superhjälte att hylla. Vi diskuterar lockdowns och konsten att platta till en kurva. När rykten, missförstånd och desinformation sprider sig okontrollerat har vi börjat kalla det infodemi. Och så vidare.
En som inte vet bättre
Lesserwisser är ett nyord som inte har med pandemin att göra, i alla fall inte nödvändigtvis. En besserwisser är ju någon som anser sig veta bäst och påpekar det i tid och otid, oavsett om hen har rätt eller fel och framför allt oavsett om det passar i situationen.
Lesserwissern har mycket gemensamt med besserwissern, men ännu sämre social koll. Hen specialiserar sig nämligen på att förklara saker som hen inte begriper för personer med större kunskaper. Ungefär som vid manspaining fast könsneutralt. I bästa fall är det bara ovälkommet, i värsta fall kan det bidra till en infodemi.
Men vad är det för ord? Är det ett lånord? Nja – besserwisser är ett tyskt lånord som började användas på svenska på 1800-talet. Bättrevetare, helt enkelt. Less är ju engelska, och besserwisser finns på engelska också. Men det är på svenska någon har kommit på idén att pussla ihop less och besserwisser till ett ord som varken finns på tyska eller engelska.
Boomer, simp och kanskeman
En ovanlig sak med årets nyordslista är att den innehåller hela fyra ord för personer som beter sig på ett sätt man inte gillar. Lesserwisser är ett, de andra är boomer, simp och kanskeman.
En boomer i amerikanskt original är född under babyboomen efter andra världskriget, 1946–1964. När boomern växte upp var ekonomin god och en enorm framtidsoptimism rådde, så en boomer är en äldre, bortskämd person som inte vet hur livet är för unga i dag och som försöker sätta sig på dem.
I Sverige kan vi som är jämnåriga med amerikanska boomers också få heta så om vi beter oss så. Eller helt enkelt om någon yngre vill täppa till truten på en äldre person som den inte håller med. Det är inte så noga med årtalen heller, det kan räcka att uppfattas som vuxen.
Simp är också engelska, bildat av simpleton, som betyder dumbom. Men simpen är en speciell sorts dumbom, en man som smörar för kvinnor i raggningssyfte i sociala medier. Varför en man? Varför just kvinnor? Av ingen anledning alls, mer än att ordet kom till så. Det har alla chanser att användas könsneutralt.
Kanskeman är inget lånord utan en sån där typiskt svensk sammansättning som vi så lätt snor ihop. Det hade kunnat vara någon som inte vill uttala sig tvärsäkert, motsatsen till en lesserwisser. Eller någon vars existens är osäker. Men det är en man som ”inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande” skriver Språkrådet. Själv kanske han skulle beskriva sig som en som vill ta det lugnare än sin partner.
Cancelkultur
Cancelkultur är en amerikansk import från debatten runt protesterna i USA i somras. Det är ungefär samma sak som deplattformering, som står på 2019 års nyordslista.
Det handlar om att inte få göra sin röst hörd, men fall inte genast för den indignerade tonen. För vem ger man plats i till exempel en debatt? Någon som kan ha något intressant att säga. I ett samtal om hur man bekämpar rasism inom polisen är det till exempel troligen ointressant att lyssna på rasister. Och så vidare.
En stor plattform för samtal på nätet kan också ha andra avvägningar att göra, som när en president med många miljoner följare uppmanar till terrorism.
Den som kallar något cancelkultur vill i regel få sagt att någon har blivit orättmätigt tystad – ett ställningstagande som kan vara värt att titta närmare på.
Att lära sig se naturen
Cirkulent är ett sånt där positivt kretsloppsord, ett ord för någon som inte köper, sliter och slänger utan hellre lånar, byter, hyr, lagar, vårdar och återbrukar. En som ingår i en cirkulär ekonomi – ett av 2016 års nyord. Det är föreningen Medveten konsumtion som har myntat det.
Den som blir cirkulent är troligen någon som inte lider av någon svårare växtblindhet – en annan nykomling som är ett översättningslån från amerikansk engelska. Växtblind blir man när man inte lär känna naturen. När ett träd är ett träd och en blomma är en blomma, inte organismer som ser ut och fungerar på ett visst sätt tillsammans med andra organismer. Och den som är växtblind kan också bli blind för hur allt levande hänger samman och att jorden inte tillhör oss utan tvärtom.
På en promenad med någon som vet vad den lilla gula blomman heter som växer i kanten av komockan, varför den växer där och hur den påverkar sin omgivning, öppnar sig nya världar. Det lilla blir stort och det stora syns i det lilla.
