På några veckor tog det över världen. Hela tillvaron. En kompis som brukar visa vackra indiska maträtter på Facebook ber istället om tips för att kunna andas bättre. Om det blir värre ska hon ringa ambulansen, men … jo, hon får tips. Flera har varit i samma situation, någon länkar till ett Youtube-klipp. Någon annan vet ett knep med en stol – hon provar, det funkar och vi andas ut allihop.
Virus utan versal
Om virusets namn ska ha versal i början eller ej kanske inte är den mest brännande frågan. Men när vi nu talar och skriver om det hela tiden: Nej, corona ska ha litet c. Om det inte är ölet eller cigarrerna du menar, förstår. En korona med k är solens yttersta atmosfär, som är en miljon grader varm, mycket hetare än solens yta. När det är solförmörkelse syns koronan som en krans runt den mörka månskivan, och det är därför den heter som den gör. Ordet kommer från latinska corona som betyder krans, och därifrån kommer ordet krona.
Coronaviruset är inte speciellt likt en krans. Det har fått sitt namn för att det anses likna en krona, men jag ser inte hur. Det påminner mer om en sån där mjuk kattboll med piggar. Men corona är en grupp virus och kanske finns det någon annan sort som liknar en krona? Just det här heter sars-coronavirus-2, förkortat sars-cov-2. Det står för ”svår respiratorisk sjukdom, coronavirus 2”. Men just nu räcker corona. Vi vet vad som menas.
Sjukdomen covid-19 ska inte heller ha versal. Sjukdomar och andra diagnoser, från akne till öroninflammation, har inte det. Med undantag för diagnoser som är uppkallade efter någon person, som Downs syndrom till exempel. En del skriver COVID-19, med bara versaler, som om det var en akronym, alltså en förkortning bildad av de första bokstäverna i flera ord. Men det är det inte. Covid är en förkortning av corona virus disease, coronavirussjukdom. Förkortningen uttalas och skrivs som ett vanligt ord. 19 är förstås 2019, året när sjukdomen kom.
Donald Trump försökte mynta namnet Kinaviruset, men det gick inte så bra. Ett annat virus, som gick för hundra år sedan, fick olika namn i olika länder. Brasilianska sjukan i Senegal, tyska sjukan i Brasilien, bolsjeviksjukan i Polen och brittiska sjukan i Persien. I de flesta europeiska länder rådde hård censur och tidningarna fick inte skriva om epidemin alls – jämför Turkmenistan, där ordet corona i dag är förbjudet. Men i Spanien skrev tidningarna om sjukdomen, så när nyheterna väl nådde övriga Europa fick folk intrycket att den kom från Spanien. Än i dag går den under namnet spanska sjukan.
Fyrtio dagar
Social distans eller fysisk? är en fråga som diskuteras. Det är ju inte meningen att vi ska sluta prata med varandra. Man kan se det som att det är bra att vara social – på distans. Många är i karantän, och det vill man ju inte när vårsolen är i full gång. Men ordet bjuder i alla fall på en språkhistorisk utflykt. Det kommer nämligen från italienska quarantena, som betyder fyrtiodagarsperiod. Så länge fick fartygen ligga och vänta utanför Venedigs hamn när de kom från fjärran länder, för att man skulle vara säker på att det inte fanns pest eller annat smittsamt ombord. Fyrtiodagarsregeln lär ha kommit från Dubrovnik när pesten gick på 1300-talet. Sedan har ordet karantän fått fler betydelser – i 1500-talets England var det till exempel den period på 40 dagar under vilken en änka hade rätt att bo kvar i sin döda mans hus. Numera kan en karantän vara både längre och kortare än fyrtio dagar, och den här våren kallas den ibland för corontän.
Farsot på grekiska
Epidemi är gammalgrekiska för något som är spritt bland folket eller i landet. Det skulle ju kunna vara vad som helst, till exempel ett språk eller en tradition, men det brukar användas just om sjukdomar. Farsot är en svensk synonym, och om man vet att -sot betyder sjukdom är det väldigt klart och tydligt: en sjukdom som far omkring.
Epi- betyder i eller på, och det är samma epi- som i epitet, epistel och epicentrum. -demi kommer av demos, folket, som i demokrati. Pan- i pandemi, en epidemi som sprider sig överallt, är också grekiska och betyder allt eller alla, som i panteism och pansexuell. Panteism är tron på en gud som innefattar allt. Den som är pansexuell är inte sexuellt intresserad av allt och alla, men bryr sig inte om könstillhörigheten.
Ett pandemonium då? Det har bara pan- gemensamt med pandemin, för demoner är inte folkliga. I alla fall är ordet demon inte släkt med demos. Det grekiska daimon, som demon kommer ifrån, betyder ande eller gud, men ett pandemonium är inget tillhåll för gudar. Snarare tvärtom. När kristna lånade in ordet demon fick det en mer ondskefull klang. Ett pandemonium är ett helvete, särskilt bildligt talat, berättar SAOB. En författare beskrev på 1830-talet ett franskt skepp som ”ett simmande pandämonium under den ondes personliga befäl”.
När en epidemi bryter ut kommer ofta en infodemi i dess spår. Ordet har funnits på både svenska och engelska (infodemic) sedan 00-talet, men först nu har det blivit vanligt på svenska. Antagligen kommer det att finnas med bland 2020 års nyord. Om man bara ser till de ingående orden borde infodemi betyda folkbildning, men det är snarare tvärtom: en infodemi är en okontrollerad spridning av myter, missförstånd och rykten.
Rekommendationer
Ord som råd och rekommendationer diskuteras en del. Myndigheterna kommer med råd och rekommenderar oss att inte resa, till exempel. Det verkar som om de flesta av oss följer dem, men en del tycker att det är otydligt eller förvirrande. I vissa sammanhang är ju en rekommendation mest bara ett förslag. Läs den här boken, den är jättebra! säger man. Eller prova den här restaurangen! Men i allmänhet gör det inget om du glömmer bort det eller inte bryr dig.
För att veta vad som menas får man sätta rekommendationen i ett sammanhang. Och när det handlar om en smitta som gör många människor svårt sjuka – varför skulle en myndighet komma med små anspråkslösa tips och förslag i största allmänhet? Behövs det ord som ska och måste eller hot om böter för övermodiga klungor på uteserveringarna? Är ”så här undviker du att bli smittad och smitta andra” verkligen otydligare än ”stanna inne, annars …”?
En viral utmaning
För övrigt såg jag en mem på nätet nu. ”If they just called it ’the stay at home challenge’ and posted it on Facebook, the virus would be gone by now”. ”Om de bara hade kallat det en ’stanna-hemma-utmaning’ och lagt ut den på Facebook skulle viruset vara borta nu.” En sådan utmaning kunde ha blivit viral. Spritt sig som ett virus.
