Att stänga skolor har antagligen en mycket begränsad effekt på hur många som blir svårt sjuka och dör i covid-19. Åtminstone i en storstad där många andra sociala kontakter förekommer, visar forskning.
Över hela världen, inklusive Sverige, har skolor stängt ner hela eller delar av sin verksamhet såtillvida att eleverna antingen fått ha distansundervisning från sina hem, eller ingen undervisning alls. Detta för att stoppa spridningen av det nya coronaviruset.
Åtgärderna antas få stora konsekvenser, både sociala och pedagogiska, i flera år framöver, har forskare varnat för.
Så hur effektivt är det på själva pandemin – det vill säga på antalet svåra fall och antalet som kan tänkas dö av covid-19 –att stänga skolorna?
I ett försök att ta reda på mer har forskare vid City University of Hong Kong i Kina samt Rensselaer Polytechnic Institute i USA, kört tusentals datorsimuleringar med flera olika typer av social distansering för att hejda pandemin utifrån staden New Yorks förutsättningar.
Liten andel
Resultatet, som nu presenteras i tidskriften Chaos, visar att åtgärderna inte behöver vara så drastiska som vissa länder vidtagit för att effekten ska bli densamma.
Exempelvis, skriver forskarna, har skolstängningar endast en marginell effekt på hur många som blir svårt sjuka och dör av viruset. Orsaken visade sig vara att skolan står för en så liten andel av den sammanlagda mängden sociala kontakter, jämfört med alla andra som förekommer i en stad av New Yorks storlek.
”Skolorna utgör endast en liten andel av de sociala kontakterna. Det är mycket mer troligt att människor exponeras för viruset på platser som restauranger och köpcentrum”, säger en av forskarna bakom studien, Qingpeng Zhang, i ett pressmeddelande.
Många variabler
Desto viktigare, däremot, var det att upprätthålla social distansering på offentliga platser, framför allt för de äldre, något som hade en direkt påverkan på hur många som blir svårt sjuka och dör i covid-19.
Forskarna skriver att resultatet endast gäller en större tillika tättbefolkad stad som New York, och att det kan skilja sig åt för andra städer eller i mer glesbefolkade områden.
”De här mönstren (av social kontakter) är unika och skiljer sig åt för varje stad, så det som fungerar i en stad behöver inte fungera för en annan”, säger Qingpeng Zhang.
Eftersom antalet företeelser som påverkar smittspridningen är så många, är utmaningen att optimera eventuella motåtgärder så mycket som möjligt, skriver forskarna.
