Regeringen verkar sakna stöd i riksdagen för att tillfälligt lätta på kraven för ensamkommande vad gäller uppehållstillstånd. Centerpartiet skulle kunna ge regeringen majoritet, men säger nej.
”Sverige behöver en långsiktig och hållbar migrationspolitik, inget mer lappande och lagande och som vi tidigare sagt så kommer vi inte ställa oss bakom förändringar i gymnasielagen”, säger Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato i en skriftlig kommentar till TT.
Han framhåller att partiet däremot stödjer en utvidgad humanitär grund, som regeringen har på förslag när den tillfälliga migrationslagstiftningen ska ersättas i sommar. Det kan ge en del ensamkommande möjlighet att stanna ändå.
Centerpartiet stoppade i december, tillsammans med de övriga borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, andra tillfälliga lättnader som regeringen ville göra i reglerna kring den så kallade gymnasielagen.
Sent på tisdagskvällen skickade regeringen ut ett pressmeddelande om förslag till ”tillfälliga lättnader i gymnasieregelverket”. Själva promemorian, där förslagen finns, publicerades först på onsdagsförmiddagen.
Längre tid
Regeringen föreslår att ensamkommande unga som studerar ska få ett år på sig att hitta arbete efter studier, från i sommar. Nu gäller sex månader. De ska också få räkna in studiemedel på halvtid som försörjning som grund för uppehållstillstånd. Men det räcker inte bara med studiemedel, de måste även ha inkomster från jobb eller företagande.
Regeringen föreslår att yrkesintroduktion, en subventionerad anställning och utbildning, ska kunna ge rätt till permanent uppehållstillstånd.
Enligt utkastet till lagrådsremiss, där förslagen finns, bedömer regeringen att fler kan komma att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Förslagen kan leda till att kommunernas kostnader för försörjningsstöd ökar, eftersom personerna det gäller får längre tid på sig att hitta egen försörjning.
– Vi säger nej, säger Liberalernas migrationspolitiske talesperson Fredrik Malm till TT om förslagen.
Det är inte rimligt att göra undantag i migrationslagarna för en viss grupp som saknar skyddsskäl, framhåller han.
– Vi säger tydligt nej, säger Kristdemokraternas migrationspolitiske talesperson Hans Eklind.
Smular sönder
Moderaterna rasar.
– Regeringen smular steg för steg sönder den reglerade invandringen och det förslag Socialdemokraterna stod bakom i migrationskommittén, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.
Regeringen motiverar förslagen, som ska vara tillfälliga lättnader i gymnasielagen till och med 2023, med att läget på arbetsmarknaden har blivit kärvare under pandemin och att det därmed är svårare att hitta arbete.
Är det inte rimligt att lätta på kraven med anledning av pandemin?
– Nej, det finns ingen rimlighet i det. Vi kan inte anpassa invandringslagstiftningen efter pandemin eller ekonomin, anser Maria Malmer och hävdar att det heller inte är rimligt gentemot de ensamkommande.
De behandlas i en mening riktigt illa, påtalar hon.
– Gång på gång har man (regeringen) tänt ett hopp som bara leder till, i många fall, en lång utdragen utvisning eftersom de ändå inte klarar att leva upp till kraven.
I höstas
Migrationsminister Morgan Johansson (S) aviserade förslagen redan i början av oktober, men sade då också att förslagen skulle finnas klara att skicka ut på remiss inom kort.
Moderaterna är mycket kritiska även till hanteringen av förslagen. Regeringen har utlovat en proposition i frågan senast den 8 april. Det är två månader dit, vilket innebär att regeringen enligt M omöjligen kommer att kunna leva upp till grundlagen. Det handlar om hur förslag ska beredas och att berörda måste ha rimlig tid att studera det och komma med synpunkter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli i år och gälla till utgången av juni 2023.
