Kommunanställda i Göteborg avstår ofta från att polisanmäla hot från kriminella och extremister. De är rädda för hämndaktioner och osäkra på stödet från arbetsgivaren. Tystnadskulturen gynnar brottslighet och extremism, enligt en rapport.
En verksamhetsledare inom Göteborgs kommun slog larm om problemet förra hösten och kommunstyrelsen beställde då en extern rapport som nu är klar. Rapporten bekräftar bilden från det första larmet, skriver Göteborgs-Posten.
Kriminella och extremister kan med hot eller påtryckningar påverka anställda och verksamheter inom kommunen. Den slutsatsen drar konsulten Anna Ekström, som intervjuat ett 50-tal kommunanställda och skrivit rapporten.
Vräkningsbeslut och omhändertaganden av barn är två exempel på situationer där risken anses stor för att kommunens anställda utsätts för påtryckningar.
Barn och vräkningar
Oviljan att anmäla hoten har flera orsaker, enligt rapporten. Rädsla för repressalier är den första. Kommunanställda som medverkat i omhändertaganden av barn har utsatts för hot som varit så grova att de tillfälligt tvingats bo på annan ort.
Det finns också en osäkerhet om stödet från arbetsgivaren, alltså kommunen. Personer högre upp i verksamheterna har ett intresse av framställa situationen som lugn.
”Mellanchefer och chefer tystar och vill inte vara de som ger politikerna negativa besked”, skriver Anna Ekström i rapporten, enligt GP.
"Gå till chefens chef"
Ett tredje skäl att vara tyst kan vara att den anställde har personliga åsikter som inte stämmer med kommunens ambition, till exempel i fråga om jämställd undervisning eller hedersförtryck.
Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) uppger att arbetet med problemen som rapporten pekar på är en prioriterad fråga. Han framhåller att medarbetare som blivit hotade inte ska tystas av sin chef.
– Det är inte acceptabelt. Om man upplever detta ska man gå till sin chefs chef. Vi ska inte ha någon tystnadskultur, säger Josefson till GP.
