Att torsken i västra Östersjön nu är på väg att kollapsa precis som det östra beståndet borde inte ha kommit som en överraskning. Det menar Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet. ”Ministrarna har varit dåliga på att lyssna till råden”, säger han.
Varje år i mitten av oktober fattar EU:s fiskeministrar beslut om hur mycket fisk som får fångas i Östersjön. Beslut om kvoter ska vila på de vetenskapliga råd som Internationella havsforskningsrådet (ICES) varje år publicerar. Som Syre berättat i veckan är rådet för västra Östersjön i år historiskt lågt. Men Charles Beskow, vid Östersjöcentrum, tycker att politikerna missade en viktig varningsklocka 2018.
I rådet från ICES det året står det att årskullen från 2016 var den första starka på tio år och spåddes stå för över 80 procent av den torsk som skulle fiskas 2019. På grund av hur avgörande årskullen skulle bli för torsken i västra Östersjön, fanns där en stor risk för överfiske.
– Men man tog inte hänsyn till den varning som fanns det året, säger Charles Berkow, som hade velat att politikerna fattat ett beslut en bra bit under det årets råd till kvot.
Men allt är inte politikernas fel. Som Syre har berättat i veckan har ICES återkommande överskattat beståndet av torsk i västra Östersjön. Det vill säga politikerna har fått ett felaktigt underlag att fatta sina beslut om kvoter på.
– Det är allvarligt, vi har haft problem med modellen. Den har reviderats men åter igen visat sig vara fel, senast i juni träffades vi för att fixa den, sa Max Cardinale, svensk representant i ICES.
Samtidigt hade politikerna och deras tjänstemän kunnat utläsa från ICES årliga råd, att de återkommande överskattat hur mycket torsk det fanns i västra Östersjön. Och därför ta höjd för det. Men Charles Berkow anser att ICES också kunde ha varit tydligare, uppgifterna är lätta att missa för ”stressade tjänstepersoner på regeringskanslierna, för att inte tala om politikerna”, säger han.
– Det får konsekvenser inte bara för torsken utan också för andra arter.
I ett inspel från i somras till EU-kommissionen (som lägger förslag på kvoter) skriver Östersjöcentrum bland annat att man för de bestånd som ligger risigt till bör föreslå halverade kvoter, jämfört med vad ICES anser är hållbart. Men också en minskning med 20 procent på alla råd från ICES, för att på så sätt ta höjd för den miljöpåverkan fisket har på ekosystemen.
"Ovanligt bra"
Även om inte kommissionen gick Östersjöcentrum till mötes på alla punkter, föreslås ändå kraftigt minskad kvot för bland annat centrala Östersjösillen och en oförändrad kvot för skarpsillen till 2022. Bland annat för att ta hänsyn till att de utgör föda till torsken, där förslaget för det Östra beståndet är nollkvot, precis som föregående år. Något råd till kvot för torsken i det västra beståndet har ännu inte fattas, då det nyligen publicerades.
– Kommissionen har gjort en senkommen och grovhuggen anpassning till något som stått i ICES råd förr om åren, det vill säga att man bör ta hänsyn till torsken i sina förslag för centrala östersjösillen och skarpsillen, säger Charles Berkow och fortsätter:
– Så det har varit ovanligt bra från kommissionen den här gången. Men man får absolut inte gå över det och vad gäller strömmingen i bottenhavet, där bör man gå en bra bit under kommissionens förslag.
Till det hör att strömmingen i Bottenhavet har skrivits upp. Istället för att vara mindre, uppskattas nu beståndet vara större än tidigare.
Skjuta över eller under målet
När Syre intervjuade Max Cardinale, från ICES, sa han att det inte gick att utröna något mönster, ibland visar sig modellerna överskatta – ibland underskatta. Charles Berkow som analyserat ICES uppskattningar säger att de tenderar att överskatta för vissa bestånd. Samtidigt som följderna om politikerna fattar fel beslut är desto mer ödesdigra om de bygger på överskattningar än underskattningar.
– Om du skjuter över målet blir det mycket skadligare för både fiskebestånden och miljön än om du skjuter under målet, säger han.
Något Charles Berkow tycker det dystra tillståndet för torsken i det västra beståndet visar med all tydlighet. Hade man hållit igen efter rådet 2018, kanske krisen kunnat undvikas. När nu kommissionens förslag ska förhandlas med EU:s fiskeministrar i mitten av oktober, hoppas Charles Berkow att man lärt sig av den dyrköpta läxan.
– Drog man lärdom av vad som hände torsken den gången? Det kanske visar sig i oktober när vi ser vad regeringarna beslutat om?, säger han.
Läs mer:
Trålförbud till trots – Öresund töms på torsk
Stora oron – rekordlite torsk i västra Östersjön: ”Dra i nödbromsen”
Misstaget: Torskbestånd i västra Östersjön överskattades
Hur skadas torsk av överfiske?
Torsken i Östersjön och Kattegatt är på kritiska nivåer på grund av ett för högt fisketryck, vilket riskerar att i stort sett utrota vissa populationer. Man riskerar också – om man bara fångar stora torskar, att fiskarna blir allt mindre. Överfisket får också konsekvenser för hela ekosystemet, då torsken är en rovfisk högst upp i näringskedjan. Något som skett på både västkusten och Östersjön. ”Östersjötorsken befinner sig i kris; den svälter, har hög dödlighet och är drabbad av parasitangrepp”, skriver Naturskyddsföreningen.
