Glöd · Ledare

Rättsvidrig och kontraproduktiv kriminalpolitik från Moderaterna

Om en månad ungefär har Moderaterna partistämma, och de har börjat med utspelen inför den redan nu.

I går, torsdag, presenterade de sina förslag för att komma tillrätta med gängkriminaliteten i Sverige, och om ni tycker att tidigare förslag varit något för moderata lär ni inte bli besvikna nu. Istället vill de göra om hela brottsbalken. Deras partisekreterare berättar för SR att de anser att den nuvarande brottsbalken tittar för mycket på ”gärningsmannen och den enskilda gärningen” istället för brottsoffren och samhällets behov av att skyddas från gärningen. 

När man sedan går vidare till de konkreta förändringarna man vill se är det gamla käpphästar vi sett förut. Det är förslag om att personer som gjort sig skyldiga till flera brott ska få sitta betydligt längre än i dag. Hur mycket och på vilket sätt är otydligt, på Moderaternas hemsida finns gamla utspel som närmare indikerar att de i princip vill slopa gränsen. 

Vidare vill man ta bort ”straffrabatten” för unga, man vill kraftigt höja minimistraffen för många brott, man vill ändra praxis så att lägstastraff inte är utgångspunkten.. Man tycker att återfallsbrott ”i princip undantagslöst” ska leda till fängelse. Man vill att domstolen inte längre ska ta särskilt hänsyn till argument mot fängelsestraff.

Så långt kan vi konstatera att det är normal moderat politik, men man vill också få rätt att hålla kvar ”samhällsfarliga brottslingar” på obestämd tid, även efter att straffet är avtjänat, och SvD rapporterar att man vill få övervaka och utvisa odömda ”gängkriminella” (hur man avgör att någon är gängkriminell utan att den dömts för något framgår inte). Det är alltså straffökning på straffökning i förslag på förslag, toppat med lite rättsvidriga tveksamheter.

Det kan absolut finnas skäl att se över vissa minimistraff. Rättsmedvetandet i samhället och domstolens dömda straff står till exempel väldigt långt ifrån varandra när gäller vissa sexualbrott. Men man måste ha i åtanke att det i sig inte kommer leda till färre sexual- eller våldsbrott. Den som är på väg att misshandla någon funderar inte över längden på fängelsestraffet om den eventuellt åker dit. Inte heller kommer det leda till att fler vågar anmäla eller vittna, för det krävs att vittnen eller offer är både trygga i att samhället kan skydda dem och att förövaren faktiskt åker dit om den anmäls.

Men när man ökar straffen över hela skalan, som man vill göra, tar bort straffmildringen för ungdomar och ”mängdrabatter”, gör man samhället en stor otjänst. Det här är utrett och klart. Straffrabatten för unga utreddes senast den här mandatperioden. En av de mildare skrivningarna i den utredningen, som alltså redan i uppdragsbeskrivningen inte fick föreslå något annat än slopad straffrabatt, är följade text: ”Sammantaget innebär utredningens konstateranden i detta avsnitt att det inte finns något empiriskt, eller erfarenhetsbaserat, stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare.”

För den som följt samhällsdebatten är det här inget unikt alls. Utan gäller i princip överlag. Fängelse leder inte till minskad brottslighet, i bästa fall påverkar det inte alls, i värsta fall är det direkt kontraproduktivt och ökar den grova brottsligheten. Man kan ju också bara notera att vi konsekvent ägnat oss åt straffskärpningar de senaste 10–15 åren. Har det hjälpt? Eller att mängder med gängkriminella, inklusive ledare, åkte dit till följd av fransk massövervakning i våras: Har det hjälpt? Moderat brottspolitik går dock än längre.

Ironin blir sällan större än när Moderaterna som sista punkt i sitt pm om den reformerade brottsbalken lägger till: ”Effektivare program i fängelse och under frivård för att förebygga återfall: Fokus ska ligga på återfallsförebyggande program och metoder som bygger på evidens.” Ni kan ju börja med att evidenskontrollera era egna förslag.

Bensinpriset stiger.

Blindheten, när polisen trots vittnesmålen om motsatsen från fotbollsklubbarna påstår att man har en god dialog och bra kommunikation med dem.