Ny statistik från Ekomatcentrum visar att kommuner och regioner köper ungefär lika mycket ekologiskt 2021 som 2019. Andelen ekologiskt har ökat i värde men inte i volym, vilket innebär att ekopriserna stigit under mätperioden.

Enligt Ekomatcentrum tar svenska konventionella livsmedel marknadsandelar av det ekologiska. 67 procent av maten på tallriken av svenskt ursprung, 43 procent är ekologiskt och 31 procent svekologiskt, räknat i kg.

”En förklaring är att kommuner och regioner monterar ner sina ekomål. 2017 hade 88 procent av kommunerna och regionerna mål för ekologiska inköp. 2020 hade andelen med ekomål minskat till 67 procent. Förändringen kom med senaste valet och nya politiska konstellationer som förordar svenskt framför ekologiskt”, uppger Mimi Dekker verksamhetsledare på Ekomatcentrum, i ett pressmeddelande.

Brist på ekolivsmedel

Regionerna minskar sina inköp av ekologiskt mer än kommunerna, såväl i volym som värde. Där har de ekologiska inköpen har minskat med nästan 5 procentenheter under tidsperioden första halvåret 2019–2021.

Enligt Ekomatcentrum försöker kommunerna att nå ekomålen, men bristen på ekolivsmedel sätter käppar i hjulen.

Inköpen av baljväxter från ekologisk produktion har dock ökat med 5 procentenheter under perioden. Nästan 80 procent av alla baljväxter som säljs har ekologiskt ursprung och 30 procent är av svenskt ursprung.

Baljväxter billigaste proteinkällan

Ekomatcentrum skriver att den offentliga sektorns inköp av baljväxter ”är en försvinnande liten andel av de totala inköpen” och utgör endast 2 promille räknat i kronor. Men i kilo utgör baljväxter 4,3 procent.

Protein från kött och chark utgör 8,5 procent av totala inköpen räknat i kg, men utgör nästan 20 procent av de totala livsmedelsinköpen i offentlig sektor, enligt Ekomatcentrum.