Radar · Migration

Desperata flyktingfamiljer sover utomhus och i övergivna byggnader i Bosnien

I den bosniska byn Bosanska Bojna, en avfolkningsort nära den kroatiska gränsen, sover familjer i övergivna hus och lokaler.

Dussintals familjer på flykt sover ute i det fria i den bosniska byn Bosanska Boja på gränsen mot Kroatien. Här är situationen mycket svår, men i och med stor platsbrist i officiella läger i Bosnien och en allt hårdare ton mot flyktingar i landet så ser människor ingen annan utväg än att slå läger här.

Bosanska Boja, ett litet samhälle nära den kroatiska gränsen, är precis som många samhällen runt om i Bosnien en avfolkningsort. Sedan kriget, som varade mellan 1992 och 1995 i Bosnien, har byn tömts på invånare. Här finns många byggnader som står tomma – men nu flyttar desperata flyktingar och migranter in i de övergivna byggnaderna för att få tak över huvudet på vägen norrut, mot EU.

Flyktingarna som kommer hit är från flera olika länder i Mellanöstern, Asien och Afrika. Framförallt så har Bosnien varit ett transitland för nordafrikaner och afghaner sedan 2018, nationaliteter som har svårt att få skydd eller hjälp på annat sätt eftersom de inte anses ha skyddsbehov – trots att de i vissa fall kommer från länder i krig.

De familjer som nu finner sig i Bosanska Boja är i en svår situation. Safirahmad Malikzadeh, från Afghanistan, berättar för Euronews att ingenting är som det ska vara.

”Situationen här är inte normal, den är inte bra. En del människor är sjuka. Vi har inga toaletter och inget vatten att dricka”, säger hon till Euronews.

En kvinna från Afghanistan som nyhetsbyrån AP träffat i Bosnanska Bojna
En kvinna från Afghanistan som nyhetsbyrån AP träffat i Bosnanska Bojna. Foto: Edvin Zulic/AP/TT

En annan afghansk medborgare, Arzo Azemy, berättar för Euronews att hon tillsammans med sin man försökt korsa gränsen till EU-landet Kroatien flera gånger. Men kroatisk polis ska enligt henne ha stulit deras pengar och ägodelar och tvingat dem tillbaka till Bosnien varje gång.

Berättelserna är långt ifrån unika – våldet och brotten mot mänskliga rättigheter längs den kroatiska gränsen är väldokumenterade. EU-kommissionen säger gång efter annan att de tar situationen mycket allvarligt. Men ingenting har förändrats i praktiken. Människor fortsätter att bli slagna blodiga, förnedrade och attackerade av polishundar. För att nämna några metoder som den kroatiska gränspolisstyrkan använder sig av.