Det råder en fruktansvärd värmebölja i Nordamerika som har krävt hundratals liv. Det är en hetta som man kanske är mer vana vid sydligare breddgrader men som med klimatförändringarna letat sig norrut. Men hur ser Sveriges beredskap mot ett eventuellt extremt hett väder?
Värmeböljan i Kanada verkar ha tagit många på sängen. Bara i kanadensiska British Columbia har närmare 500 plötsliga dödsfall registrerats de senaste dagarna, vilket är tre gånger så många som normalt. Ökningen beror på hettan som har slagit nya rekord dag för dag.
.
I Lytton i Kanada uppmättes under tisdagen 49,5 grader Celsius. Utanför Seattle på västkusten i USA uppmättes 48 grader Celsius. I flera städer i Nordamerika har skolor stängt och myndigheterna har samtidigt öppnat upp offentliga byggnader med luftkonditionering för att erbjuda medborgare svalka.
– Vi har sett mer och mer av den här sortens extremväder de senaste åren. Så realistiskt sett vet vi att den här värmeböljan inte kommer att bli den sista, säger Kanadas premiärminister Justin Trudeau, rapporterar TT.
Klimatförändringar bakom
Värmen förväntas dröja kvar åtminstone veckan ut enligt kanadensiska meteorologer men både politiker och forskare varnar för att liknande extremtemperaturer kan komma att bli vanligare i framtiden med klimatförändringarna.
För länder och regioner som är mer vana med hetta finns redan en vana och beredskap att hantera värmen. Men förhållandena i Kanada liknar på många sätt hur vi bygger och tänker i Sverige, få hushåll har tillräcklig luftkonditionering och husen är tätt byggda främst för att klara kyla. Det gör att det inte ens går att fly värmen i skuggan eller inomhus, vilket förvärrar eventuella kroppsliga obehag av hettan.
– Det viktiga är att inse att det här är en del av vad klimatförändringarna ger oss: tätare, kraftigare och mer långvariga värmeböljor, säger meteorologen Armel Castellan till public service-bolaget CBC, rapporterar Supermiljöbloggen.
Värmekupol
Meteorologerna beskriver väderfenomenet som har drabbat nordvästra Nordamerika som en ”värmekupol” som har kapslat in regionen med värme och fukt, ett fenomen som enbart ska uppstå var tusende år men som nu har inträffat två gånger på tio år.
Även på andra håll på norra delen av jordklotet har höga temperaturer uppmätts. I Moskva uppmättes den varmaste junidagen någonsin förra veckan.
Temperaturerna i Sverige har i vissa delar av landet varit rekordvarma för juni månad. Det gäller i synnerhet i sydöstra delen av landet, där bland annat Målilla i Småland uppmätte 34,6 Celsius, vilket är den högsta junitemperaturen i Sverige sedan 1947. Stockholm fick en månadsmedeltemperatur på 19,3 Celsius, vilket tangerar den högsta junimedeltemperaturen, enligt SMHI.
Svensk beredskap
Men hur ser beredskapen ut i Sverige inför eventuellt högre risker för extremhetta liknande den i British Columbia?
– Vid en värmebölja kommer MSB tillsammans med andra ansvariga myndigheter att informera om råd och rekommendationer, berättar Sara Nordmark, klimatanpassningssamordnare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Hon säger att informationen från flera olika myndigheter samlas på sidan Krisinformation.se. Hur ansvaret mellan myndigheterna är uppdelade är också fastställt. Bland annat är det SMHI som ser till att utfärda värmevarningar vid varmt väderlag.
– Folkhälsomyndigheten har tagit fram informationsmaterial som kan användas av kommuner, regioner och privata aktörer vid en värmebölja. De har även tagit fram vägledning samt informationsmaterial om hur man kan förbereda sig inför en värmebölja, säger Sara Nordmark.
Måste kunna svalka sig
Där står bland annat råd till olika riskgrupper som kan fara illa av höga temperaturer, som äldre personer, gravida och barn. En av farorna med just ihållande värmeböljor, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida, är att värmen kan hålla sig hög under hela dygnet och då hinner inte kroppen svalka av eller återhämta sig, vilket kan leda till uttorkning eller i värsta fall värmeslag och hjärtinfarkt.
Folkhälsomyndigheten har en rad olika informationsblad till olika delar av samhället hur man ska agera vid extrem hetta, bland annat till chefer och arbetsledare inom vården och till anhöriga till riskgrupper.
Inga kylrum
Däremot finns det inga offentliga “kylrum” förberedda att ta i bruk eller rutiner för att öppna upp offentliga byggnader med luftkonditionering likt i Kanada, berättar Sara Nordmark.
– MSB har ingen beredskap för kylrum. Vad gäller klimatanpassning av fastigheter så är det fastighetsägaren själv som har ansvaret för att anpassa sin fastighet till ett förändrat klimat, säger hon.
Mer information från myndigheterna till fastighetsägare, eller instanser som exempelvis de som ansvarar för vårdinrättningar eller äldreboende finns att hämta på klimatanpassning.se, berättar hon.
De värsta effekterna i Sverige av höga temperaturer är annars torka och skogsbränder. Förra året blev det klart att MSB upphandlar två vattenskopande brandflygplan av Saab. De sattes in i början av juni vid skogsbranden vid Ytterhogdal, rapporterar P4 Jämtland.
