Värmeböljan i Kanada verkar ha tagit många på sängen. Bara i kanadensiska British Columbia har närmare 500 plötsliga dödsfall registrerats de senaste dagarna, vilket är tre gånger så många som normalt. Ökningen beror på hettan som har slagit nya rekord dag för dag.
.
I Lytton i Kanada uppmättes under tisdagen 49,5 grader Celsius. Utanför Seattle på västkusten i USA uppmättes 48 grader Celsius. I flera städer i Nordamerika har skolor stängt och myndigheterna har samtidigt öppnat upp offentliga byggnader med luftkonditionering för att erbjuda medborgare svalka.

– Vi har sett mer och mer av den här sortens extremväder de senaste åren. Så realistiskt sett vet vi att den här värmeböljan inte kommer att bli den sista, säger Kanadas premiärminister Justin Trudeau, rapporterar TT.

Klimatförändringar bakom

Värmen förväntas dröja kvar åtminstone veckan ut enligt kanadensiska meteorologer men både politiker och forskare varnar för att liknande extremtemperaturer kan komma att bli vanligare i framtiden med klimatförändringarna.

För länder och regioner som är mer vana med hetta finns redan en vana och beredskap att hantera värmen. Men förhållandena i Kanada liknar på många sätt hur vi bygger och tänker i Sverige, få hushåll har tillräcklig luftkonditionering och husen är tätt byggda främst för att klara kyla. Det gör att det inte ens går att fly värmen i skuggan eller inomhus, vilket förvärrar eventuella kroppsliga obehag av hettan.

– Det viktiga är att inse att det här är en del av vad klimatförändringarna ger oss: tätare, kraftigare och mer långvariga värmeböljor, säger meteorologen Armel Castellan till public service-bolaget CBC, rapporterar Supermiljöbloggen.

Värmekupol

Meteorologerna beskriver väderfenomenet som har drabbat nordvästra Nordamerika som en ”värmekupol” som har kapslat in regionen med värme och fukt, ett fenomen som enbart ska uppstå var tusende år men som nu har inträffat två gånger på tio år.

Även på andra håll på norra delen av jordklotet har höga temperaturer uppmätts. I Moskva uppmättes den varmaste junidagen någonsin förra veckan.

Temperaturerna i Sverige har i vissa delar av landet varit rekordvarma för juni månad. Det gäller i synnerhet i sydöstra delen av landet, där bland annat Målilla i Småland uppmätte 34,6 Celsius, vilket är den högsta junitemperaturen i Sverige sedan 1947. Stockholm fick en månadsmedeltemperatur på 19,3 Celsius, vilket tangerar den högsta junimedeltemperaturen, enligt SMHI.

Svensk beredskap

Men hur ser beredskapen ut i Sverige inför eventuellt högre risker för extremhetta liknande den i British Columbia?

–  Vid en värmebölja kommer MSB tillsammans med andra ansvariga myndigheter att informera om råd och rekommendationer, berättar Sara Nordmark, klimatanpassningssamordnare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Hon säger att informationen från flera olika myndigheter samlas på sidan Krisinformation.se. Hur ansvaret mellan myndigheterna är uppdelade är också fastställt. Bland annat är det SMHI som ser till att utfärda värmevarningar vid varmt väderlag.

– Folkhälsomyndigheten har tagit fram informationsmaterial som kan användas av kommuner, regioner och privata aktörer vid en värmebölja. De har även tagit fram vägledning samt informationsmaterial om hur man kan förbereda sig inför en värmebölja, säger Sara Nordmark.

Måste kunna svalka sig

Där står bland annat råd till olika riskgrupper som kan fara illa av höga temperaturer, som äldre personer, gravida och barn. En av farorna med just ihållande värmeböljor, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida, är att värmen kan hålla sig hög under hela dygnet och då hinner inte kroppen svalka av eller återhämta sig, vilket kan leda till uttorkning eller i värsta fall värmeslag och hjärtinfarkt.

Folkhälsomyndigheten har en rad olika informationsblad till olika delar av samhället hur man ska agera vid extrem hetta, bland annat till chefer och arbetsledare inom vården och till anhöriga till riskgrupper.

Inga kylrum

Däremot finns det inga offentliga “kylrum” förberedda att ta i bruk eller rutiner för att öppna upp offentliga byggnader med luftkonditionering likt i Kanada, berättar Sara Nordmark.

– MSB har ingen beredskap för kylrum. Vad gäller klimatanpassning av fastigheter så är det fastighetsägaren själv som har ansvaret för att anpassa sin fastighet till ett förändrat klimat, säger hon.

Mer information från myndigheterna till fastighetsägare, eller instanser som exempelvis de som ansvarar för vårdinrättningar eller äldreboende finns att hämta på klimatanpassning.se, berättar hon.

De värsta effekterna i Sverige av höga temperaturer är annars torka och skogsbränder. Förra året blev det klart att MSB upphandlar två vattenskopande brandflygplan av Saab. De sattes in i början av juni vid skogsbranden vid Ytterhogdal, rapporterar P4 Jämtland.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Aktionen som genomfördes på fredagsmorgonen i Stockholm ingår i en internationell kampanj riktade mot klimattoppmötet COP28 i Dubai. Genom att stå upp för vetenskapen – och använda metoder som kan ”överrösta lobbyister och starka ekonomiska intressen” – vill forskarna påminna om att klimatkatastrofen drabbar miljontals människor årligen och att utsläppen måste minska drastiskt.

Syftet är att ”larma allmänheten om att regeringen totalt ignorerar forskningsläget på bekostnad av allas rätt till en beboelig planet, våra barns rättigheter och vår framtid”.

I ett pressmeddelande konstaterar aktivisterna att dagens globala koldioxidutsläpp är 60 procent högre än då världsledarna lovade undvika ”farliga antropogena störningar av klimatsystemet” vid första klimattoppmötet 1992.

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare inom biomedicin och aktiv i Scientist rebellion.

Störst skuld och störst ansvar

Scientist rebellion framhåller även det faktum att förhandlingarna i Dubai leds av vd:n på ett oljebolag, Sultan Al Jaber:

”Detta speglar väl hur klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom.”

För Sveriges krävs enligt forskarna en utsläppsminskning på ungefär 38 procent per år om Parisavtalets mål ska kunna uppnås på ett rättvist sätt.

– Regeringens politik accelerar klimatkrisen och ökar samhällsklyftorna. De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk.

Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist rebellion beklagar att Sverige inte har nånting att komma med till förhandlingarna.

– Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder. Sverige har alla möjligheter att agera föredöme och visa vägen, regeringen har inga ursäkter, säger han.

Aktivisterna kräver därför en radikal samhällsekonomisk omställning och uppmanar fler att mobilisera för det.

– Nu är det dags att vi reser oss och agera kollektivt. Historien visar att gemensamma massprotester kan leda till omdanande samhällsförändringar. Vi kan välja en bättre framtid! säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022.