Radar · Integritet

Kammarrätten: Fel att använda ansiktsigenkänning i skolan

Läraren slapp anteckna elevernas närvaro under de veckor som skolan i Skellefteå testade ansiktsigenkänning.

En gymnasieskola i Skellefteå registrerade elevernas närvaro genom ansiktsigenkänning. Men det stred mot GDPR ansåg Integritetsskyddsmyndigheten. Fallet har överklagats till Kammarrätten som står fast vid beslutet.

Under några veckor hösten 2018 testade Anderstorps gymnasium i Skellefteå att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkänning. När barnen kom in i klassrummet blev de igenkända av en kamera, vilket gjorde att läraren inte behövde göra några anteckningar om närvaro. Totalt berördes 22 barn.

Gymnasienämnden uppgav att eleverna hade samtyckt till metoden, men Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare kallad Datainspektionen, ansåg att den stred mot dataskyddsförordningen eftersom det handlade om hantering av känsliga personuppgifter. De krävde att gymnasieskolan skulle betala böter på 200 000 kronor på grund av att tekniken innebar ett intrång i elevernas integritet.

– Teknik för ansiktsigenkänning är i sin linda men utvecklingen går snabbt. Vi ser därför ett stort behov av att skapa tydlighet kring vad som gäller för alla aktörer, sade Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Integritetsskyddsmyndigheten, till SVT år 2019.

Det var första gången någonsin som myndigheten utfärdade en avgift för brott mot reglerna i dataskyddsförordningen GDPR, efter att EU-reglerna hade trätt i kraft i maj året innan.

Beslutet har överklagats

Gymnasienämnden i Skellefteå har sedan dess överklagat beslutet. Först till förvaltningsrätten, sedan till kammarrätten. Men båda instanserna går på samma linje som Integritetsskyddsmyndigheten.

Kammarrätten konstaterar att det finns en tydlig ojämlikhet mellan eleverna och gymnasienämnden i Skellefteå, vilket betyder att det inte går att påstå att eleverna lämnat samtycke helt frivilligt. Det är samma argumentation som Integritetsskyddsmyndigheten fört fram tidigare.
 
Dessutom lyfter kammarrätten att eleverna var under 18 år och därför behövde betraktas som barn. De anser också att gymnasienämnden på förhand borde ha diskuterat saken med Integritetsskyddsmyndigheten innan de påbörjade sitt försök med ansiktsigenkänning, rapporterar Offentliga affärer.

Det är oklart om Gymnasienämnden kommer överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Tiden för att överklaga har ännu inte löpt ut.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV