Suu Kyi föddes under en turbulent tid i det sydostasiatiska landet och från det att hon drog sitt första andetag i staden Rangoon år 1945 har hennes liv varit sammanflätat med landets politiska utveckling.

Hennes far, generalmajoren Aung San, var nämligen en av de drivande profilerna bakom landets kamp för självständighet från den brittiska kolonialmakten.

När Suu Kyi var två år gammal mördades fadern av politiska rivaler. Ett drygt halvår senare bar hans kamp äntligen frukt: Myanmar, dåvarande Burma, blev självständigt i januari 1948.

Aung San betraktas av de flesta burmeser som Myanmars landsfader och hans solblekta porträtt syns än i dag på väggar runt om i landet.

Brittisk make

Generalens yngsta dotter, Suu Kyi, kom att tillbringa stora delar av de kommande årtiondena utomlands. Hon utbildade sig i Indien och Oxford och arbetade under flera år i FN i New York.

1972 gifte hon sig med den brittiske akademikern Michael Aris. Paret fick två söner och slog sig ned i Oxford efter en tid i Bhutan, Indien och Japan.
Familjelyckan blev dock kortvarig.

1988 återvände Suu Kyi till hemlandet för att besöka sin mor Khin Kyi som låg för döden. Landet befann sig då i en period av växande folkligt missnöje med den styrande militärjuntan, och Suu Kyi blev snabbt en ledande röst inom demokratirörelsen.

Hon kom att bli kvar, och skulle endast återse sin make några få gånger innan han dog i cancer 1999.

Långvarig husarrest

1991 tilldelades Aung San Suu Kyi Nobels fredspris för sin kamp för demokrati i hemlandet. Hon har sedan dess fått en lång rad internationella utmärkelser.

Militärjuntan såg inte med blida ögon på Suu Kyis engagemang, och hon tvingades tillbringa femton år i husarrest i Rangoon innan hon släpptes 2011.
Fram till dess att demokratiseringsprocessen inleddes 2010 förespråkade Suu Kyi att landets muslimska minoritet rohingyer skulle beviljas fullvärdiga medborgarskap, något som gjorde henne omtyckt av den marginaliserade minoritetsgruppen.

Minoritet i landsflykt

2016 tillträdde hon som statskansler, och här någonstans börjar helgonglorian halka på sned.

Ett år senare inledde den myanmariska staten en våldskampanj mot rohingyerna i västra Myanmar. Suu Kyis retorik om minoriteten var vid detta laget en annan.

700 000 människor från den förföljda gruppen tvingades fly till grannlandet Bangladesh efter att militären enligt FN genomfört massavrättningar, mordbränder och gruppvåldtäkter.

I december 2019 företrädde Suu Kyi Myanmar i Internationella domstolen i Haag (ICJ), för att bemöta anklagelser om folkmordsbrott. Hon avvisade anklagelserna och avfärdade rapporter om övergrepp som ”isberg av desinformation”.

Fråntogs priser

De senaste åren har Suu Kyi fråntagits flera prestigefyllda hederspriser, av bland andra Frankrikes huvudstad Paris, Irlands huvudstad Dublin och människorättsorganisationen Amnesty International.

I sitt hemland Myanmar tycks dock ”moder Suu” ännu gå hem i stugorna.
Hennes porträtt syns allt som oftast sida vid sida av den inramade bilden av hennes far. Och i en opinionsundersökning från i fjol ansåg 79 procent av de svarande att hon är landets mest förtroendeingivande person.

I gryningstimmen under måndagen fördes hon bort av militären som påstår att regeringen tillskansat sig makt genom valfusk.

Generalens och landsfaderns dotter manar sina landsmän till motstånd mot kuppmakarna, i ett uttalande som hennes parti gått ut med.

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.

”Sveriges chargé d’affaires var på plats i domstolen men nekades rätten att delta vid rättegången. Detta har Sverige reagerat emot och har begärt tillstånd att närvara när rättegången återupptas”, skriver Billström i ett sms på lördagen.

Utrikesdepartementet har inte kunnat bekräfta det exakta innehållet i åtalet men skriver i en kommentar till TT att det rör sig om allvarliga anklagelser.

”Det viktiga är att Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och därmed är varje anklagelse och åtalspunkt felaktig. Detta är framfört tydligt till Iran på olika nivåer, vid olika tidpunkter, senast i dag”, skriver UD:s presstjänst.

Inlåst 601 dagar

33-årige EU-tjänstemannen Johan Floderus greps av iranska underrättelseagenter i april 2022, när han tillsammans med vänner besökte landet. Under sex veckor fick hans familj och den svenska regeringen ingen som helst information om var han fanns och hur han mådde.

Han har nu varit frihetsberövad i 601 dagar.

Först i slutet av juli i fjol meddelade Iran att en svensk medborgare, då inte namngiven, hade gripits för ”spioneri”. Fem månader efter gripandet, i september, tilläts han träffa den svenske ambassadören.

Amnesty International uppger att Floderus utsatts för svår och skadlig behandling under sin tid i det fruktade Evinfängelset i Teheran, där även årets mottagare av Nobels fredspris, Narges Mohammadi, sitter fängslad.

Isolering och ljustortyr

Johan Floderus har enligt människorättsorganisationen utsatts för långvarig isolering och ljustortyr. Hans cell har tidvis varit upplyst dygnet runt, vilket har gjort att han förlorat känslan för dag och natt och fått svår smärta, ångest och sömnsvårigheter.

Svensken har också hungerstrejkat vid två tillfällen för att han nekats regelbunden kontakt med sin familj. Det första samtalet med familjen hade Floderus i januari i år och sedan dess har kontakterna varit få. I de videosamtal han haft med familjen syns att han gått ned mycket i vikt.

 Medan intensiva förhandlingar pågår under COP28 passade Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på att hålla en presskonferens tillsammans med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie. Med på konferensen var också Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén, för att presentera att Sverige och Energimyndigheten nu startar tre nya samarbeten för att stärka klimatarbetet i andra länder – ett resultat av ett regeringsuppdrag där klimatfinansieringen byggts ut för att möjliggöra nya samarbeten under artikel 6 i Parisavtalet. 

Tanken med artikel 6 är att starta frivilliga samarbeten mellan länder för att minska utsläppen. Energimyndigheten beskriver det på sin hemsida som ”en möjlighet att kostnadseffektivt minska utsläppen där det får mest verkan”. 

”Minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt”

– Vår lösning kan inte vara åtgärder som innebär sämre levnadsvillkor. Det duger inte, utan klimatomställningen måste bidra till kraftigt minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt, ökat välstånd, ökad frihet och levnadsstandard för människor världen över, sade klimatminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen. 

Därför kommer Sverige att bidra med 300 miljoner kronor till Climate action catalyst fund, CACF, en fond som skapats av Asiatiska utvecklingsbanken och som kommer att starta sin verksamhet från årsskiftet. Den innebär ett multilateralt samarbete och de 300 miljonerna är tänkta att fördelas under perioden 2024-2033.

Även ett samarbete med FN:s utvecklingsfond UNDP kommer att startas. 300 miljoner kronor kommer att gå till det nya initiativet CARTA, Climate ambition raising through article 6, som startats av just Energimyndigheten i samarbete med UNDP.

– Vi hoppas att vi kan komma i mål också med artikel 6 som innebär att vi får till avtal och kan börja jobba. Det här handlar bland annat om att bygga solceller, och energilagring genom batterier, till exempel på ett stort antal sjukhus, där man samtidigt också utbildar kvinnor för att bli installatörer och tekniker, så det här handlar ju om mer än energi. Det handlar om en rättvis omställning, säger Robert Andrén.

”Effektiviseringsfråga”

På frågor om Sverige räknar med att tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna så svarar Romina Pourmokhtari att det beror på om förhandlingarna på klimatmötet blir klara när det gäller artikel 6. Ambitionen är dock att tillgodoräkna sig utsläppen. 

– Ja, det är det. Av det enkla skälet att vi ser att Sverige behöver göra större skillnad rent fysiskt på andra platser i världen. En annan bit i det där är effektiviseringsfrågan. Om vi ser att svenska kronor kan minska utsläppen mer på en annan plats i världen än hos oss själva, då är det en möjlighet som vi i viss utsträckning i varje fall bör undersöka och utveckla, för att se hur väl det fungerar och om det kan bidra till, så som generaldirektören nämner, en förändring där de här länderna själva sedan också kan vidareutveckla och arbeta vidare på det som Sverige har kunnat initiera. 

Sverige har också kommit överrens med Schweiz om att gå före i arbetet med artikel 6. 

– Det handlar om ett unikt pilotsamarbete som vi har med Schweiz för att se: Hur kan vi skapa en marknad för negativa utsläpp inom ramen för parisavtalets regelverk? Och vårt gemensamma mål är att kunna testköra en pilot för att se hur det är att köpa och sölja utsläppsrätter genom företag. Det har vi precis skakat hand på idag.