Tiotusentals människor lever i hemlöshet i Sverige. Trots ökat politiskt intresse pekar stadsmissionerna på ett förvärrat läge – och kräver statliga krafttag. ”Regeringen kan inte gömma sig bakom kommunerna”, säger Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission.
Över 33 000 personer i Sverige beräknas leva i hemlöshet enligt Socialstyrelsens senaste sammanställning. Landets stadsmissioner är övertygade om att det i själva verket rör sig om betydligt fler.
Statistiken inkluderar bara personer med förankring i Sverige som kommit i kontakt med en verksamhet som rapporterar till Socialstyrelsen. Varken EU-migranter, papperslösa eller personer som inte sökt hjälp ingår.
– Dessutom är statistiken nästan fem år gammal. Vi tror att det finns ett stort mörkertal, säger Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission.
Tillsammans med företrädare för Sveriges övriga stadsmissioner har hon varit med och granskat arbetet mot hemlöshet i 17 kommuner – från Malmö i söder till Luleå i norr.
Stora skillnader mellan kommuner
Slutsatserna, presenterade i rapporten ”Hemlös 2021”, är att arbetet mot hemlöshet brister – både på kommunal och statlig nivå. Åsa Paborn konstaterar att skillnaderna mellan kommunerna är stora och efterlyser en rikstäckande hemlöshetsstrategi.
– Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp kring de här frågorna. Regeringen kan inte gömma sig bakom kommunerna i kampen mot hemlösheten. Titta på Finland och Norge, där finns politisk medvetenhet och långsiktiga och övergripande strategier – och de har båda lyckats minska antalet hemlösa.
Utöver en nationell strategi föreslås att modellen ”bostad först” implementeras i hela landet. Modellen, som enligt rapportförfattarna används med framgång i ett 20-tal kommuner, har som utgångspunkt att personer i hemlöshet först behöver grundtryggheten av ett eget boende för att därefter kunna ta itu med social problematik som psykisk ohälsa och missbruk.
Fler barnfamiljer
Den gängse bilden av en hemlös människa är, konstaterar Åsa Paborn, en missbrukare som sover på en parkbänk. Men de senaste 15 åren har andelen hemlösa vars situation beror på ekonomiska, snarare än sociala, orsaker ökat.
Ett förslag som lyfts i rapporten går ut på att hitta modeller för att ”sänka tröskeln” för personer med försörjningsstöd, som ofta saknar möjlighet att möta krav på en disponibel inkomst på tre eller fyra gånger månadshyran för en hyresrätt.
Gruppen som växer består av bland annat barnfamiljer och ensamstående. Andra kanske har någonstans att sova, men lyckas aldrig komma in på bostadsmarknaden för att en fast anställning saknas.
Fakta: Hemlöshet
TT
Socialstyrelsens definition av hemlöshet, som även stadsmissionerna använder sig av, inkluderar fyra olika boendesituationer:
• Akut hemlöshet: Personer i akut behov av tak över huvudet som är hänvisade till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan.
• Boende på institution eller kategoriboende: Intagna på kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem eller stödboende i kommunal, regional eller privat regi och som tre månader före utskrivning fortfarande saknar ordnad bostad.
• Långsiktiga boendelösningar: Personer som bor i en av kommunen ordnad försökslägenhet eller träningslägenhet eller har fått ett socialt eller kommunalt bostadskontrakt till följd av att de inte kan skaffa bostad på egen hand.
• Eget ordnat kortsiktigt boende: Personer som bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta eller släkt, eller som har ett inneboende- eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader.
Källa: Socialstyrelsen, Sveriges stadsmissioner
