Radar · Inrikes

Svenskar oväntat positiva till transpersoner

Majoriteten av svenskarna är positivt inställda till trans enligt en ny studie.

Samtidigt som trans-debatten varit hård i vissa led samt att en utlovad könstillhörighetslag länge skjutits på framtiden är allmänheten i Sverige oväntat positiv till både trans och transpersoner, enligt en ny undersökning. ”Det kanske finns en bild av att attityden är mer negativa än den i själva verket är”, säger Ann-Marie Jönsson, ordförande för transföreningen FPES.

Om man frågar en slumpmässig person i Sverige hur dennes inställning är till trans och transpersoner så är sannolikheten stor att personen är positivt inställd till att de ska ha rätt att vara som de är. Det framkommer i en undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Föreningen för transpersoner (FPES) där de undersökt hur attityderna mot transpersoner i Sverige ser ut.

– Attityderna är mer positiva än vi spontant hade trott, säger Ann-Marie Jönsson.

Resultaten visar att en klar majoritet av de tillfrågade hade en positiv eller neutral inställning och i åtskilliga fall en mycket positiv inställning till transpersoner.

Endast 66 personer, av de 1000 tillfrågade, uttryckte sig negativt, vilket var färre än FPES trott.

– Det är lätt att man får en lite skev eller ojämn bild när man bara tittar på de erfarenheter man tar del av då man pratar med människor. Då är det ofta bara det negativa som kommer fram, säger Ann-Marie Jönsson.

Det framkom även att personer i regel trodde att andra hade negativare inställning än den man själv hade.

– Det kanske finns en bild av att attityden är mer negativa än den i själva verket är.

Ann-Marie Jönsson, ordförande för transföreningen FPES
Ann-Marie Jönsson, ordförande för transföreningen FPES. Foto: Privat

Första i sitt slag

Undersökningen är den första i sitt slag, efter att det tidigare endast gjorts studier från transpersoners håll.

Ser man till inrikes respektive utrikes födda, samt religiösa och icke-religiösa personer är attitydskillnaderna väldigt små. De skillnader som sticker ut hänger istället ihop med ålder och kön på de tillfrågade – där äldre män i regel har den mest negativa inställningen.

– Det är en sak man upplevt och som mer eller mindre varit en fördom, att äldre och medelålders män varit de som känt sig mest hotade och därför är de mest negativa av företeelsen. Den bilden har nu delvis bekräftats, trots att det kanske inte var så negativt som man kunde tro innan, säger Ann-Marie Jönsson.

Att kvinnor är mest positiva är inte heller någon större nyhet menar Jönsson.

– Går du ut på krogen och träffar folk är upplevelsen att kvinnor är mer nyfikna och öppna medan män säger okej, men nu snackar vi om något annat.

Trans-debatten

Trots allmänhetens övervägande positiva inställning finns det fortfarande saker att jobba med – speciellt på ett större plan i samhället, menar Jönsson och nämner attityden gällande transpersonens rätt att definiera sig själva. En fråga Jönsson menar har ifrågasätts i trans-debatten som tagit fart under de senaste åren.

– Delar av den feministiska rörelsen upplever transpersoner som hot, och det finns en upprördhet mot det inom transvärlden. Där är det viktig att den diskussionen kommer på rätt köl. Så transpersoner och transrörelsen kommer in i debatten och kan föra sin egen talan, säger Jönsson.

Debatten som tog fart i och med Uppdrag gransknings uppmärksammade program ”tranståget och tonårsflickorna” har enligt Jönsson resulterat i att yngre transpersoners rätt att definiera sig själva, och rätt att få korrekt vård, har ifrågasatts.

– Det är otroligt allvarligt när en allmän diskussion och debatt kan få sådana påtagliga konsekvenser för enskilda individer. Exempel när karolinska för inte så länge sedan stoppade vissa behandlingar för yngre transpersoner, säger Jönsson och fortsätter:

– Jag kan inte säga att det beror på det här, men det är inte långt till känslan att det mer handlar om ett politiskt ställningstagande från Karolinskas sida. Det bottnar i den här debatten och ifrågasättande om transpersoners rätt att definiera sig själva och rätt till identitet, säger Jönsson och lyfter även förslaget om nya könstillhörighetslagar, som bland annat innefattar att man skiljer på juridisk könstillhörighet och medicinsk könskorrigeringen.

Det är en fråga som fördröjts i riksdagen.

– Fördröjningen riskerar att drabba många transpersoner oacceptabelt hårt, säger Ann-Marie Jönsson.

Fakta: Undersökningen

Undersökningen genomfördes i november 2020 med Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade online-panel (1000 deltagare i åldersspannet 18–79 år), med förbehållet att representativiteten i en sådan panel aldrig kan vara total. 
De 1000 svarande gav uttryck för en relativt hög grad av kunskap och en helt övervägande positiv attityd till trans och transpersoner – i båda fallen var värdena för kvinnor högre.
Ungefär en fjärdedel av panelen är antingen under- eller oinformerad eller negativt inställd.
Äldre män, som grupp, är sämre informerade och har större benägenhet att ha en negativ inställning till transpersoner.
Den öppna frågan vad man tänker på när man hör orden trans och transperson besvarades av 856 av de 1000 personerna i panelen.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV