Energi · En syl i vädret

Grodorna, fåglarna och fåren i kommateringens utmarker

I en damm i Belarus simmar grodor med uppspända simblåsor.

Som medlem i Svenska Journalistförbundet får jag medlemstidningen och kan läsa dess samling av grodor, alltså sådant som har blivit fel i tidningstext. Det är inte den enda eller ens den främsta anledningen att vara med i facket, men jag skulle nästan kunna betala medlemsavgift bara för det.

Bil till fots och deppigt i vården

Norrtelje tidning berättar om ett polisingripande mot en bilstöld:

”Då förföljde patrullen fordonet, som senare lämnade bilen och försvann till fots.”

Om fordonet lämnade bilen till fots hoppas jag få höra resten av historien någon gång.

Falukuriren ger en ögonblicksbild av en sjukvård i kris i en rubrik som lyder:

”Deprimerade får, stöd i vården”

De deprimerade fåren står på övre raden, med komma och allt, och ”stöd i vården” på den undre. Men vad gör kommat efter får?

Egentligen handlar det om deprimerade människor som får stöd i vården. (Även om det låter lite sorgligt att det ska behöva bli en tidningsrubrik – som ”brutna ben gipsas på sjukhuset” eller ”barn lär sig läsa i skolan”.) Om man tar bort kommat efter får blir det rätt. Deprimerade får stöd i sjukvården. Men det är vanligt att hoppa över vissa verb i rubriker av utrymmesskäl, och om det hade handlat om får hade rubriken kunnat se likadan ut.

Kanske har rubriksättaren tänkt på det och velat vara extra tydlig. Och klämt dit ett komma som gör saken värre istället. För dels ser resultatet konstigt ut, dels kan det nu bara handla om deprimerade får. Inte om några som får stöd i vården. Alternativet är att den som har satt rubriken inte vet hur man använder ett komma.

En grupp får har tagit sin tillflykt till en fjälltopp för att slippa utnyttjas inom psykiatrin i Dalarna
En grupp får har tagit sin tillflykt till en fjälltopp för att slippa utnyttjas inom psykiatrin i Dalarna. Nej, det har de faktiskt inte. April, april. Foto: Gian Ehrenzeller/AP/TT

En hygienfråga

Tidningen Bohusläningen har också en skribent som har svårt för kommatering. Det är problem med fåglar i ett bostadsområde i Uddevalla, och en hyresvärd berättar:

”De kommer och attackerar människor som sitter på balkongerna och bajsar vilket gör det till en hygienfråga.”

Om människorna sitter på balkongerna och bajsar borde hyresvärden bekymra sig om det mer än om fåglarna. Men det är ju inte det han menar, och det hördes säkert på betoningen när han sa det. I skrift blir det en annan sak, där hade ett par kommatecken kunnat hjälpa till.

”De kommer och attackerar människorna som sitter på balkongerna, och bajsar, vilket gör det till en hygienfråga.”

Två kommatecken

Det är ganska ofta som en ett komma eller två kan göra en mening mycket mer begriplig. Jag har skrivit om kommatering förut, men jag ska gå lite närmare in på en vanlig sorts meningar där kommatecken kan behövas.

På balkongerna, där människorna satt och solade, bajsade fåglarna.

”Där människorna satt och solade” är en parentetisk bisats. Att den är parentetisk betyder att du kan ta bort den utan att meningen går sönder. Att människorna satt där och solade kan vara viktig information, men meningen fungerar som mening utan den:

På balkongerna bajsade fåglarna.

Man kan i princip ta bort kommatecknen utan att meningen blir fel:

På balkongerna där människorna satt och solade bajsade fåglarna.

Men det kan haka upp sig när man läser – vadå, ”solade bajsade”? Man kanske måste läsa meningen en gång till för att få ordning på den. Om du hittar en parentetisk bisats i texten när du skriver, fundera på om den kan behöva ett par komman. Ett komma före bisatsen och ett efter.

Duvor på ett torg
Duvor på ett torg. Om det var duvor som störde folk på balkongerna i Uddevalla får vi inte veta i citatet i Journalisten. Men det skulle kunna vara så. Foto: AP/TT

Ändra betydelsen

Ibland kan kommatecknen ändra betydelsen. Nedanstående exempel har jag snott från Ylva Byrmans genomgång av kommatering i Språkbloggen i Svenska Dagbladet.

1. Politiker som har bra betalt ska inte klaga på lönen.
2. Politiker, som har bra betalt, ska inte klaga på lönen.

Det man eventuellt skulle kunna ta bort från meningen är ”som har bra betalt”. Men kan man ta bort det utan att ändra betydelsen? Det beror på vad du menar.

• Den första meningen betyder att de politiker som har bra betalt inte ska klaga på lönen. Det kan finnas andra politiker som har sämre betalt och kan få klaga lite.

• Den andra meningen betyder att politiker inte ska klaga på lönen eftersom de har bra betalt. Alltså i princip alla politiker.

I den första meningen är ”som har bra betalt” inte ett parentetiskt inskott utan en del av subjektet, ”politiker som har bra betalt”. Det är dem det handlar om. Alltså bör det inte vara komman.

I den andra meningen är ”som har bra betalt” en parentetisk beskrivning av ”politiker” som grupp. Alltså bör det vara komman.

Komman till hjälp

Folk sätter färre komman i sina texter nu än förr, och det är på sätt och vis bra. För 70 år sedan kunde det bli komma efter vartannat eller vart tredje ord i en komplicerad mening med lite otur. Sen har man försökt göra något åt saken, regler och rekommendationer har växlat och det är inte konstigt att många är osäkra.

Ett tag skulle man till exempel sätta komma ”när man gör en paus”. Tänk på alla som aldrig gör någon paus och aldrig skulle få sätta vare sig komma eller punkt. Och även om man gör pauser är det olika var de hamnar. Den som satte rubriken om de deprimerade fåren kanske tyckte att det passade med en paus där. Alltså: det är inget bra råd.

Men runt parentetiska bisatser passar det ofta bra med komman. De behövs inte alltid men de är ofta till hjälp. Om det hamnar ett och efter kommat gör det ingenting – man kan sätta komma före och. Inte alla gånger, men många.