Radar · Miljö

Större påverkan än väntat från extremtorkan 2018

Skogens förmåga att binda koldioxid har minskat kraftigt till följd av extremtorkan 2018.

Nordiska skogar och myrar påverkades kraftigt under den extrema torkan för två år sedan. Det konstaterar forskare från Lunds universitet.

Med hjälp av den så kallade forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System) – ett nätverk av mätstationer för långtidsstudier av ekosystem – har forskare i Europa fått en tydligare bild av hur extremtorkan 2018 påverkade naturen.

Mer specifikt har forskarna studerat hur extremtorkan påverkade vegetation och koldioxidbalans i Europa. I Sverige har studierna fokuserats på nordiska skogar och myrar.

Anders Lindroth, professor emeritus på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, har nu presenterat forskningsresultatet tillsammans med sitt team. Där står det klart att extremtorkan fick betydligt större konsekvenser än vad man tidigare hade väntat sig.

I studien har forskarna i Lund studerat elva skogar i Norden och undersökt hur torkan har påverkat skogarnas förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären.

– I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, säger Anders Lindroth, till sajten forskning.se, och fortsätter.

– I ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid.

Risk för ökad uppvärmning

Forskarna konstaterar att klimatpåverkan blir stor när skogen inte längre förmår binda och lagra koldioxid. Det får i sin tur en uppvärmande effekt på klimatet.

– Torka leder till minskat kolupptag i alla typer av skog och det finns risk för att skogen i framtiden inte fortsätter att vara den stora kolsänka som den är idag, säger Anders Lindroth.

Samma sak gäller för de myrar som innefattats i studien, vilket Janne Rinne, professor på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, konstaterar.

Också hans resultat visar att torkan ledde till ett minskat koldioxidupptag i myrarna. Samtidigt släppte myrarna ut mindre mängder av växthusgasen metan – ett glädjande besked eftersom det leder till mindre klimatpåverkan. Åtminstone på kort sikt. Efter 15 år, konstaterar Janne Rinne, kommer dock minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera över de mindre utsläppen av metangas. Då ökar uppvärmningen även där.

– Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.