Radar · Integritet

Amnesty: USA går emot trend med färre dödsstraff

David Spences sista måltid.

I samband med den internationella dagen mot dödsstraff inleder Amnesty en kampanj mot dödsstraff i USA, som nyligen återstartades på federal nivå efter 17 år. ”Dödsdomarna i USA är ofta starkt präglade av bristande juridiska processer, godtycklighet och rasism”, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Sverige.

I juli i år genomfördes den första federala avrättningen på 17 år i USA.

I kampanjen visar Amnesty Sverige bilder på måltider som fyra dödsdömda; David Spence, Ruben Cantu, Claude Jones och Leo Jones, valde som sina sista innan de avrättades. Kampanjen ska synas i såväl skolmatsalar som sociala medier, enligt organisationens pressmeddelande.

– Utvecklingen är särskilt oroande eftersom den går emot en global trend av minskat användande av dödsstraffet. Ett fåtal länder går emot denna trend, där Kina, Iran, Saudiarabien, Irak, Egypten och nu USA med de här federala dödsstraffen är de tydligaste exemplen, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Sverige.

I USA kan brott antingen prövas i federala, statliga, domstolar eller i domstolar på delstatsnivå. I federala domstolar prövas särskilt allvarliga brott.

I två av de sju fall som följt, Daniel Lewis Lee och Wesley Ira Purkey, tog avrättningen 16 timmar på grund av juridiska tveksamheter ända fram till slutet, enligt Amnesty.

– De hade dessutom svåra psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar, vilket betyder att USA stred mot internationell rätt då de avrättades, säger Anna Lindenfors.

Anna Lindenfors, organisationen Amnesty Sveriges generalsekreterare
Anna Lindenfors, organisationen Amnesty Sveriges generalsekreterare. Foto: Amnesty Sverige

Trump och ”tuffare tag mot brott”

Efter att president Donald Trump lovade hårdare straff för våldsbrott meddelade hans administration att det federala dödsstraffet återupptogs.

– Vi upprätthåller lagen och vi är skyldiga offren och de anhöriga att se till så att straffen utförs, skrev justitieminister William Barr i ett uttalande.

I ett tal till nationen 2019 sa Trump att han vill se en lagstiftning som garanterar att de som gör sig skyldiga till hatbrott och massmord ska få dödsstraff, vilket bör ”genomföras fort, bestämt och utan åratal av onödig fördröjning”.

– Det man kan se i rapporter och media från USA är att detta är en del av Trumps återvalskampanj. Det handlar om att verka tuff mot brott och visa väljarna att man menar allvar, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty Sverige.

Sedan dödsstraffet återupptogs 1977 har totalt i USA över 1 500 avrättningar skett, enligt Amnesty. Under samma tid har drygt 170 personer som först dömts till döden frikänts genom överklaganden, enligt Death Penalty Information Center.

– Vi talar om rätten till liv, som finns med i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och det tolkar Amnesty som att dödsstraffet bör avskaffas. Inga rättssystem är ofelbara och många gånger har personer visats vara oskyldiga. Ibland har det kommit fram i tid, men ibland har en människa redan avrättats, säger Maja Åberg.

År 1936 dödades den sista personen i en offentlig avrättning i USA
År 1936 dödades den sista personen i en offentlig avrättning i USA. Det var Rainey Betheas, en 22-årig, svart man, som dömdes för att ha mördat och rånat en 70-årig, vit kvinna. Foto: AP/TT

Bader Ginsburg: ”Enorm ångest”

Enligt forskning spelar hudfärg, särskilt mordoffrets hudfärg, en roll för att dömas till döden.

Den amerikanska advokaten Bryan Stevenson, grundare av Equal justice initiative, har sedan 1980-talet bidragit till att få domar ändrade för 142 dödsdömda. En del har frigivits, andra har fått sina straff mildrade. Han tilldelades nyligen årets Right Livelihood-pris, kallat det alternativa nobelpriset.

– I tre av tio mord och dråp i min hemstat Alabama är offren svarta. Men åtta av tio som dömts till döden för den typen av brott har fått sitt straff efter att ha begått brott mot vita. Det speglar på ett tydligt sätt att människor fortfarande straffas utifrån sin hudfärg, säger Bryan Stevenson till Dagens nyheter.

I det amerikanska rättsystemet behandlas ”skyldiga, rika vita bättre än oskyldiga, fattiga svarta”, enligt Bryan Stevenson.

– Vi har en lång historia av våld för att upprätthålla det rasistiska systemet och det är därför så många svarta döms till döden eller får andra tvivelaktiga domar.

Även den nyligen avlidna Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol från 1993 till 2020, var kritisk mot dödsstraff. Hon tillhörde dem som menade att att de första personerna som avrättades i år visade på de djupt rotade problemen med avrättningar i USA.

År 2018 fick 85-åriga Ruth Bader Ginsburg frågan från en student på Columbia law school om vilket mål som hade varit svårast att avgöra.

– Den kategori av fall som har gett mig enorm ångest sedan min första dag i domstol är dödsstraff. Om jag var drottning skulle det inte finnas något dödsstraff.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV