Databasen Energy policy tracker följer hur politiska beslut som tagits efter att coronapandemin bröt ut i mars antingen gynnar fossila bränslen eller främjar förnybara energikällor. När Sveriges siffror nu lämnats in, står det klart att vi är långt ifrån bäst i klassen.

– Sverige sticker varken ut positivt eller negativt, säger Gregor Vulturius, forskare på SEI och den som sammanställt Sveriges uppgifter.

Att vara en medelmåtta betyder i sammanhanget att drygt två tredjedelar av alla energirelaterade stöd går till företag som på ett eller annat sätt är beroende av fossila bränslen. En tredjedel klassas som ovillkorade. Det betyder att regering och riksdag inte satt några klimatvillkor för stöden. Nästan uteslutande rör det sig om företag i flygbranschen.

– En livscykel på ett flygplan är 30 år, därför måste investeringar vara klimatneutrala om vi ska nå Sveriges klimatmål till 2045, säger Gregor Vulturius.

Stöd till regionala flygplatser

Stöd till regionala flygplatser är ett exempel på ett ovillkorat stöd som främjar fossil bränsleförbrukning, stöd till det företag som sköter flygledningen i Sverige är ett annat. Men det största stödet, 516 miljoner dollar till flygbolaget SAS, räknas inte in i posten ovillkorade stöd som främjar fossila bränslen. Flygbolaget har aviserat att de tidigarelägger en 25 procentig utsläppsminskning till 2025 istället för 2030, vilket kvalificerar de till posten villkorade medel, berättar Gregor Vulturius.

– Och det är ändå bättre än många andra länder, bara Frankrike och Österrike har gjort något liknande, säger han.

Sammanlagt landar de villkorade och oovillkorade stöden som främjar fossila bränslen på 66 procent,  medan de stöd som främst främjar förnybara energikällor får nöja sig med 34 procent. Av de utgör stöd som enbart gynnar förnybara energislag, endast 1,3 procent. Men det förklaras främst med att de sektorer som främjar förnybar energi, inte varit i behov av något akut stöd under krisen.

–  Det är nu det blir intressant, säger Gregor Vulturius.

Med det menar han att de stöd som ingår i beräkningarna, bygger på redan fattade politiska beslut. För Sveriges del innebär det främst akuta stöd, för att undvika konkurser och drastiska personalnedskärningar. Framöver väntas desto mer pumpas in i företag för att återstarta ekonomin.

– Kommer vi ha en grön återhämtning eller bara en som gynnar de befintliga sektorerna? säger Gregor Vulturius.

Sverige ligger efter

Nyligen konstaterade en forskargrupp i tidskriften Science, att om en tiondel av de krisstöd som beslutats om skulle investeras i klimatvänliga energisystem varje år de närmsta fem åren, skulle det räcka för att temperaturen inte skulle stiga över 1,5 grader. Det vill säga, vara i linje med Parisavtalet.

Men då måste också världens politiker styra om mot en mer grön återhämtning.

– Sverige ligger minst sex månader efter, säger Gregor Vulturius.

Där Tyskland redan tagit flera beslut som indikerar mot en grön återhämtning, är det inga stora gröna satsningar för att återstarta ekonomin det här året, enligt Gregor Vulturius.

– Man missade möjligheten att göra något innan sommaren. Sedan är det så klart en politisk fråga, vi har en minoritetsregering, där det tar tid att förhandla med stödpartierna, säger han.

Uppgifterna som lämnats in till databasen Energy policy tracker bygger på fattade beslut. Men den aviserade politiken för 2021 ser ut att bli desto grönare, tycker Gregor Vulturius. Då främst på grund av satsningen industriklivet, något som väntas bidra starkt till att flera industrier kommer att kunna ställa om från fossila bränslen till gröna energier. Men också på området energieffektivisering.

– Det låter inte så sexigt men är otroligt viktigt, uppvärmning står för runt en tredjedel av våra utsläpp, säger Gregor Vulturius.

Läs också: En tiondel av coronastödet räcker för att rädda klimatet