Om världen skulle satsa på klimatvänliga energisystem med en liten del av de pengar som har pumpats in i stimulanspaketen under coronapandemin, skulle målen i Parisavtalet uppnås. Det visar en ny studie. ”Vi kan visa att det inte alls är särskilt dyrt att ta itu med klimatkrisen”, säger Marina Andrijevic, forskare, till Dagens nyheter.
Greta Thunberg kritiserar ofta världens ledare för att inte hantera klimatkrisen som en kris, när stimulanspaketen under coronapandemin visar att resurser faktiskt finns.
En ny studie som publicerats i tidskriften Science, ger henne rätt. Studien jämför stimulanspaketen under coronapandemin med de investeringar som skulle krävas för att få bort utsläppen av koldioxid i energisystemen.
– Det är ju det viktigaste varje ekonomi måste göra om vi ska nå målen i Parisavtalet, säger Marina Andrijevic, ekonom och doktorand vid Humboldtuniversitetet och organisationen Climate analytics i Berlin, till Dagens nyheter.
Klimatet skulle räddas med en tiondel av coronastödet
Sammanlagt har världen satsat 12,2 tusen miljarder dollar i krisstöd till följd av pandemin, enligt studien som Marina Andrijevic och hennes medarbetare gjort. Om en tiondel av dessa pengar satsas på klimatvänliga energisystem skulle det räcka för att uppnå en temperaturhöjning med maximalt 1,5 grader. Det innebär att världen skulle ligga i linje med Parisavtalet från 2015, som säger att uppvärmningen vid seklets slut ska hållas väl under två grader över medeltemperaturen innan industrialiseringen började.
– Att ta itu med klimatkrisen presenteras ofta som något mycket dyrt. Här kan vi först och främst visa att det inte alls är särskilt dyrt, speciellt inte när man tar en kris på allvar, säger Marina Andrijevic till Dagens nyheter.
Hon menar att det skulle gå att både satsa på att få igång ekonomin och satsa på klimatet samtidigt.
”Studien skickar en stark signal till världens ledare"
Men det är inte helt lätt att beräkna vilka investeringar som behövs för att minska uppvärmningen till 1,5 grader, enligt Åsa Persson, forskningschef på Stockholm environment institute, SEI.
– Det är svårt att få en exakt siffra på investeringsbehovet eftersom det är många faktorer som spelar in på hur dyr eller billig omställningen blir, säger hon.
Åsa Persson betonar också att i de stimulanspaket som har gjorts under coronapandemin finns det redan en del satsningar på klimatvänliga energisystem. Dessa klimatsatsningar har inte räknats bort i studien, utan den utgår från den totala summan av coronastöden.
– Men studien ger ett robust resultat och visar på potentialen att det behövs långt under hälften av vad världen investerat i coronapandemin för att uppnå Parisavtalet. Studien skickar en stark signal till alla världens ledare att ta den här chansen och uppnå två mål samtidigt, både stimulera ekonomin och rädda klimatet, säger hon.
