Pandemin har satt stopp för årets stora klimattoppmöte. Men vad betyder det för det globala klimatarbetet.”Det har skett betydligt fler framsteg under den här tiden än vad många nog tror”, säger Helen Mountford vid World Resources Institute.
År 2020 skulle bli en vändpunkt i det globala klimatarbetet. Lagom till FN:s stora klimatmöte COP26 i Glasgow, som skulle starta i veckan, väntades världens länder presentera skärpta klimatlöften för att kunna nå målen i Parisavtalet och hejda den globala uppvärmningen.
Dessutom skulle ett antal frågor som blev hängande i luften efter förra årets klimatmöte lösas. Men på grund av pandemin har förhandlingarna tappat fart och mötet ställts in.
– Det är naturligtvis överlag negativt att mötet inte blir av. Men samtidigt är det inte så allvarligt, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Berlin.
Klimatneutrala
Han får medhåll av Helen Mountford, som är vice ordförande för klimatfrågor vid den oberoende analysorganisationen World Resources Institute och tidigare ansvarig för miljöfrågor inom OECD:
– Det har skett betydligt fler framsteg än vad många nog tror under den här tiden.
De pekar bägge två på att allt fler länder och regioner har lovat att de ska bli klimatneutrala inom 30–40 år. I september höll till exempel Kinas president Xi Jinping ett tal inför FN:s generalförsamling, där han förklarade att landets utsläpp av växthusgaser ska peaka 2030 och nå netto noll 2060. Japan, och nu senast Sydkorea, har följt i samma spår, men skärpt tidsplanen till 2050.
Mer än bara ord?
Vissa bedömare menar att det kan vara naivt att tro på ett sådant utspel från Kina, som samtidigt gör enorma investeringar i kolkraft. Men både Helen Mountford och Johan Rockström anser att utspelet sannolikt är väl underbyggt.
– Vi vet att Kina har gjort en omfattande analys först. Det är inget som de bara slänger ur sig lättvindigt, säger Helen Mountford.
– Hade det bara handlat om en uppoffring så hade jag varit mer tveksam. Men de ser också värdet av bra hälsa hos medborgarna och ren luft som går att andas i städerna. Det har även en koppling till pandemirisken, i och med att det handlar om lunginfektioner. Dessutom handlar det om internationell konkurrenskraft att satsa på grön teknologi och förnybar energi, säger Johan Rockström.
Företag och investerare
Det pågår samtidigt många intressanta klimatprojekt bland företag, regioner, städer och andra aktörer, som är minst lika viktiga som de steg länderna tar. Till exempel har flera av världens absolut största investerare – som tillsammans förfogar över fem biljoner dollar – gått samman och förbundit sig att deras investeringar ska vara klimatneutrala senast 2050.
– Sådana initiativ, som ligger helt vid sidan av Parisavtalet, gör det lättare för staterna att följa efter. Då vet de att de har de här starka aktörerna i ryggen, säger Helen Mountford.
I Sverige samlas näringslivet i Fossilfritt Sverige, där bransch efter bransch lägger fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria. Sedan i våras har arbetet tappat en del i tempo, enligt regeringens samordnare Svante Axelsson, men de stora återhämtningspaket med gröna inslag som presenterats både i Sverige och i EU inger hopp.
– Nu har vi världens chans att både fixa klimatet och få i gång ekonomin samtidigt. Just den kombon gör att vi kan ta genvägar och hitta snabbare spår än vad vi hade gjort annars, säger Axelsson.
Tillfällig dipp
Så även om investeringar satts på paus 2020, tror han att klimatomställningen kan snabbas på med hjälp av pandemimiljarder, om man tittar några år framåt i tiden.
– De här stora volymerna av pengar hade inte varit på banan utan corona, säger han.
Svante Axelsson tror dock att klimatarbetet på många håll i världen har påverkats negativt när så mycket fokus har fått läggas på akut krisbekämpning. Och utsläppsminskningarna i krisens spår ser han som en tillfällig dipp i kurvan.
– Det är bara en konstgjord paus i utsläppsökningarna. Det är inget bestående, och därför inte så mycket att vara glad för, säger han.
Johan Rockström instämmer. Den sammantagna bilden är att världen fortfarande rör sig längs fel väg, menar han.
– Det beror på att bara ett 50-tal länder rör sig åt rätt håll. Samtidigt är det fortfarande 150 länder som antingen inte rör sig alls, eller fortsätter åt fel håll, säger Rockström.
