Radar · Integritet

Släktforskningsregister löser kalla fall

Många skickar dna till släktforskningsdatabaser för att få reda på sitt ursprung.

Släktforskare och släktforskningsdatabaser har hjälpt polisen fram till gripandet av en man i 40-årsåldern som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004.

Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.

Men dna-databaserna har också blivit ett viktigt verktyg för polisen som kan använda dem för att lösa grova brott.

En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 gör det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån.

Och det är precis vad polisen i Linköping gjort vilket alltså lett fram till att en misstänkt person gripits på tisdagen.

En åttaårig pojke och en 56-årig kvinna mördades med kniv i oktober 2004. Den som låg bakom dubbelmordet lämnade spår efter sig i form av blod och hårstrån.

I ett pilotprojekt beslutade polisen i Linköping förra året att skicka dna-profilen från gärningsmannen till inledningsvis två kommersiella dna-databaser – Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.

Genom sajten Gedmatch greps till exempel mannen som misstänks vara seriemördaren ”Golden State Killer” (Golden State-mördaren) 2018. Mannen, som är i 70-årsåldern nu, misstänks för en lång rad mord och våldtäkter i Kalifornien på 1970- och 80-talet och hittades till slut via en dna-träff på en släkting.