De totala årliga klimatinvesteringar som görs i utvecklingsländer är mindre än en tiondel av vad som krävs för att hålla sig inom målen för Parisavtalet. Det visar en ny studie från Världsbanken. Rapporten pekar också på hur finansieringen kan utvecklas och bli mer effektiv.
Mycket händer på området klimatfinansiering och i spåren av coronapandemin finns också ett perfekt tillfälle att satsa mer på klimatet. Men det gäller att investera pengarna effektivt, enligt den nya rapporten.
Under 2017 och 2018 uppgick de totala klimatinvesteringarna i världen till över en halv biljon amerikanska dollar, alltså mer än 500 miljarder dollar. 356 miljarder beräknas investeras i icke OECD-länder. Ändå, skriver man i rapporten, så skulle det behövas 4 biljoner, alltså 4 000 miljarder dollar, årligen för att göra tillräckligt stora investeringar i dessa länders infrastruktur fram till år 2030 för att hålla uppvärmningen under tvågradersmålet.
Tyvärr är det inte realistiskt att komma upp i de summorna, skriver rapportförfattarna. Därför måste investeringarna bli mer effektiva för att kunna fungera som en katalysator för att öka både privata investeringar och satsningar från regeringshåll.
Rapporten pekar på att den nuvarande klimatfinansieringen har åstadkommit en hel del, men att mycket kan förbättras. Till exempel så sker större delen av finansieringen i projektform, istället för att förändra på systemnivå. Dessutom sker 95 procent av internationell, offentlig klimatfinansiering i utvecklingsländer genom så kallad utvecklingsfinansiering, vilket inte nödvändigtvis prioriterar just klimatmålen fullt ut.
Även typen av finansiella instrument som används är begränsade. För närvarande är det främst projektbaserade lån och bidrag som används, medan andra typer används mycket mindre. Därför identifierar rapporten åtta typer av finansierinstyper som skulle kunna ge hävstångseffekt mot en mer genomgripande omställning av samhället. Förutom den projektbaserade finansieringen som är flitigast använd så rör det sig också om reform av finanssektorn, finanspolitik, sektorpolitik, handelspolitik, innovation och tekniköverföring, koldioxidmarknader samt klimatintelligens och data.
Dessa typer av finansiering får bäst effekt om de kombineras på ett bra sätt och med hänsyn till den specifika kontexten i varje land. Rapporten lyfter som exempel hur alternativ energi har kunnat växa sig allt starkare genom en rad olika insatser över tid och där en insats har underlättat för andra.
Rapporten rekommenderar därför olika finansinstitut att planera långsiktigt, att använda fler finansiella instrument, att använda, mäta och utvärdera hävstångseffekter och att investera i klimatintelligens, det vill säga se till att vi till exempel förstår fördelarna med klimatåtgärder och vet var riskerna är som störst.
Dessutom trycker rapporten på vikten av att förstå och hantera den politiska ekonomin för att säkerställa en rättvis omställning som tar hänsyn till inkomstdistribution, arbetstillfällen, skillnader mellan stad och land, genusaspekter och konsumtionsmönster.
