Glöd · Panelen

Syrepanelen – om basinkomst

En inkomst som kommer regelbundet, utan villkor, och som räcker till livets nödtorft – det är ideén bakom basinkomst.

Basinkomst diskuteras alltmer som lösning på olika samhällsproblem. Hur tror du att samhället skulle påverkas om det infördes?

Basinkomst bidrar till kampen mot hunger! Brasilien och Indien har båda gjort försök med basinkomst för att minska fattigdom och hunger. De ser goda effekter på den formella arbetsmarknaden och egenföretagandet. Klassiska hungerprojekt bygger ofta på utdelning av basvaror, såsom ris, vilket orsakar problem för lokal produktion. Basinkomst tillsammans med rättigheter inom den egna produktionen gör riskerna mindre, möjlighet större och anpassningsförmågan bättre. Basinkomst och matsuveränitet går hand i hand för hållbar hungerbekämpning.

Robin Zachari, 38 år, kanslichef, Skiftet

Basinkomst är en sympatisk idé om att människovärde inte bygger på marknadsvärde. Det är ingen universallösning och det har potential att göra skada. Utan hyresregleringar kommer det till exempel att göda hyresvärdar och inte skapa frihet. I länder som Sverige med hög fackanslutningsgrad kan det också leda till dumpade löner och krossade fack. Basinkomst har bättre chans att göra gott i länder där fackföreningarna krossats. I Sverige är det bättre att satsa på bastjänster som stärker välfärden.

Anna-Carin Hall, 60 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna

Basinkomst har kommit på tapeten igen i coronans spår, som i Spanien där basinkomst infördes i juni i år. Som tillfällig lösning i kriser kan det fungera för att samhällets mest utsatta ska få snabb hjälp, bli likabehandlade, slippa bidragsberoende och allt förnedring som följer med det. Men det är svårt att göra systemet vattentätt mot fusk. Generella bidrag är problematiska. Varför ska till exempel svenskt barnbidrag delas ut till samhällets rikaste år efter år?

Jan Strömdahl, 83 år, ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen

Jag känner sympati för tanken på basinkomst. Men ännu intressantare finner jag gemensamt finansierade generella basresurser. Vår skola är ett exempel på det, och sjukvården nästan. Nolltaxa i kollektivtrafiken är ett möjligt kommande exempel. Det land som kommit längst med den här modellen är nog Kuba. All utbildning, all hälsovård (inklusive tänderna) all omsorg är där gratis, det vill säga gemensamt finansierad. Kollektivtrafiken är nästan gratis, bostäderna ägs av dem som bor i dem och är nästan gratis. En ranson basmat är nästan gratis. På detta sätt kan man klara sig på en mycket måttlig inkomst och kubanen behöver bara ett jordklot för sin konsumtion.

German Bender, 44 år, programchef, Arena Idé

Basinkomst förs ibland fram som en önskedröm både från höger och vänster. Men det finns många tunga argument mot basinkomst. Här är några: Det är dyrt, även en låg basinkomst på 10 000 kronor skulle kräva att vi slopade i princip alla trygghetssystem, skar kraftigt i välfärden och utöver det kraftigt höjde skatten. Basinkomst är dessutom svårt att legitimera bland väljare, stigmatiserande och troligen negativt för facklig organisering och löneutvecklingen.

Katarina Stensson, 32 år, ordförande, Piratpartiet

Fyra fördelar med basinkomst är:

1. Enklare att ta sig ur bidragsberoende via sänkta marginaleffekter på deltidsarbete (om basinkomsten utformas rätt).

2. Förbättrad ekonomisk grundtrygghet leder till bättre hälsa (framför allt mental).

3. Minskad byråkrati för just dem som inte har orken/hälsan leder till att människor kan lägga sin tid på meningsfulla aktiviteter; att återhämta sig, utvecklas genom utbildning, företagande  och ideellt arbete.

4. Mer sömlösa övergångar mellan arbete, studier, företagande och så vidare ger flexibilitet på arbetsmarknaden och förutsättningar för utveckling när samhället förändras och vi måste lära genom hela livet.

Martin Nihlgård, 50 år, generalsekreterare, Individuell människohjälp

Att införa en basinkomst är en idé som definitivt är värd att utforska – och konkret pröva. I länder där många människor lever under fattigdomsgränsen har pandemin försämrat situationen ytterligare. Här skulle kontantstöd, åtminstone temporärt, kunna mildra de värsta konsekvenserna för hushåll som inte har tillgång till socialt stöd eller försäkringsskydd. Det skulle kunna vara en början på sociala skyddssystem som gör människor som lever i fattigdom mer motståndskraftiga mot kommande kriser.

Gunnel Malm, 72 år, Julita

Jag har skrivit om, tjatat och önskat basinkomst/medborgarlön sen första gången jag hörde om den. Bra förslag. Då kan folk slippa tigga, vara beroende av försörjningsstöd, sjukpension, bostadsbidrag med mera. Kort sagt slippa stå med ”mössan i hand”!

Max Andersson, 46 år, styrelseledamot, Partiet Vändpunkt

Partiet Vändpunkt har precis antagit en modell för att införa en basinkomst som går att leva på. Det är en viktig frihets- och jämlikhetsreform. Människor behöver känna ekonomisk trygghet, och då blir det också lättare att få stöd för en radikal klimatpolitik. Basinkomst behöver införas stegvis och utvärderas vetenskapligt. Enkelt uttryckt vill vi ha en modell med månadsvisa utbetalningar och höjt grundavdrag. En viktig del i finansieringen är ökad kapitalbeskattning och mer progressiva skatter.