Ländernas nuvarande planer på att minska utsläppen av växthusgaser ligger mycket långt från att klara Parisavtalet, enligt en ny FN-rapport. Men om återhämtningen efter pandemin riktas mot gröna lösningar kan målet finnas inom räckhåll.
Sedan Parisavtalet undertecknades för fem år sedan har världens utsläpp av växthusgaser fortsatt att öka stadigt. Under 2019 nådde världens samlade utsläpp rekordnivån 59,1 miljarder ton koldioxidekvivalenter.
Och när forskare lägger ihop ländernas aktuella planer på att minska sina utsläpp av växthusgaser visar resultatet att det inte räcker på långa vägar för att nå Parisavtalets mål.
3,2 grader
Dessa beräkningar presenteras i senaste versionen av Emissions Gap Report, som sammanställs av FN:s miljöprogram UNEP. Rapporten visar att den globala uppvärmningen blir ungefär 3,2 grader i slutet av århundradet jämfört med förindustriell nivå om länderna håller sig till sina nuvarande klimatlöften. Den nivå som enligt Parisavtalet anses möjlig att hantera för vår civilisation är högst 2 grader, eller helst 1,5 grader.
Men rapportförfattarna pekar också på den stora möjlighet som världens länder nu har att skärpa sitt klimatarbete, genom att satsa på en grön återhämtning av ekonomin i spåren efter pandemin.
"Hjälpa till att bromsa"
Enligt forskarna bakom rapporten kan riktade stödåtgärder på exempelvis fossilfri verksamhet och återställda naturområden minska klimatutsläppen med upp till 25 procent fram till 2030. Det skulle enligt beräkningarna leda till 66 procents chans att klara tvågradersmålet.
– En grön återhämtning kan få bort en rejäl del av utsläppen av växthusgaser och hjälpa till att bromsa klimatförändringarna, säger UNEP:s chef Inger Andersen vid en presskonferens.
Men Inger Andesen tillägger att det krävs ytterligare långsiktiga satsningar och kraftigt skärpta klimatlöften, inte minst om det ska finnas en chans att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål.
– Världens ledare har vidtagit kraftiga åtgärder mot pandemin. Jag uppmanar dem att sätta in lika kraftiga åtgärder i klimatarbetet, nu när världen behöver det som allra mest, säger Inger Andersen.
Hittills har endast en fjärdedel av G20-länderna avsatt åtminstone någon del av det statliga återhämtningsstödet till grön återhämtning, konstaterar rapportförfattarna.
Endast 0,01 grader
Under pandemiåret 2020 beräknas utsläppen av växthusgaser minska globalt med ungefär 7 procent. Men utsläppen är trots minskningen alldeles för höga och halten av växthusgaserna fortsätter att öka i atmosfären. Om detta bara blir en tillfällig svacka i utsläppskurvan blir effekten på den globala uppvärmningen endast 0,01 grader.
– Vi ser fortsatta ökningar av halten växthusgaser i atmosfären, och vi ser att haven blir allt varmare. Detta år blir sannolikt det varmaste, trots en La Nina som kyler klimatet, säger Petteri Taalas, ordförande för Meteorologiska världsorganisationen (WMO).
Nya klimatlöften väntas
Rapportens beräkningar av framtida utsläpp bygger på de klimatlöften som världens länder lämnade in i samband med att de gick med i Parisavtalet. Enligt avtalet ska dessa klimatlöften skärpas stegvis, med början senast före det stora klimatmötet COP26 – som blev uppskjutet till nästa år.
Det finns dock stora förhoppningar om att många länder kommer att uppdatera sina löften i samband med att Parisavtalet fyller fem år den 12 december. Hittills har endast 13 länder lämnat in nya klimatlöften.
Trots det tunga huvudbudskapet lyfts ett antal positiva trender fram i FN-rapporten. Till exempel har 126 länder satt upp mål för när de inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Tillsammans står de i dag för 51 procent av de globala klimatutsläppen. Den siffran ökar till 63 procent om även USA räknas med, då den tillträdande presidenten Joe Biden har lovat att USA ska bli klimatneutralt senast 2050.
