Utformningen av gymnasieutbildning och komvux måste anpassas mer till arbetsmarknadens behov – och det ska ske med ökad statlig styrning, enligt en ny utredning som presenteras i dag. Men SKR tycker att förslagen riskerar att skapa mer problem.
– Svensk utbildningspolitik går ut på att varje elev väljer vilket gymnasium de ska gå på, och det är bra. Men med tiden har det också kommit att påverka utbudet, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff om utredningen för planering och dimensionering av gymnasial utbildning och komvux, som hon presenterar tillsammans med regeringens utredare Lars Stjernkvist.
Ett av grundproblemen är enligt Lars Stjernkvist att det i dag tar lång tid för många att etablera sig i arbetslivet och få en egen försörjning.
– Sedan har vi dessutom ett arbetsliv där kraven på utbildning hela tiden ökar. Det är bra, men det gäller att vi anpassar utbildningen efter det.
Fyra av tio som läser högskoleförberedande program har inte påbörjat eftergymnasiala studier efter fyra år, enligt Lars Stjernkvist.
– I en situation när vi behöver arbetskraft är det ett bekymmer. Vilken utbildning man väljer spelar väldigt stor roll, säger han.
Vägas lika
Det första utredningsförslaget som presenteras innebär att utbudet av utbildning bör bestämmas med hänsyn både till elevers efterfrågan och behov – men också arbetsmarknadens behov.
– Jag föreslår att det tydligt ska framgå av lagen att den som är ansvarig ska ta hänsyn både till elevers efterfrågan, men dessutom arbetsmarknadsbehov. Det här ska vägas lika, säger Lars Stjernkvist.
Det andra handlar om vem som ska ha ansvaret. Utredningen föreslår mer statlig styrning, dock med bibehållet huvudmannaskap för kommunerna och de fristående skolorna.
– Jag föreslår en tydlig förskjutning till mer statligt inflytande, säger Lars Stjernkvist.
Staten ska besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och för yrkesutbildning inom komvux, enligt utredningen.
– Det här är förstås ett sätt att begränsa kommunernas ansvar och frihet. Men det är fortsatt kommunerna som organiserar verksamheten inom ramen som staten bestämt, säger Lars Stjernkvist.
Förslagens syfte är att skapa en rakare väg för fler till arbetsliv eller fortsatta studier, säger Stjernkvist. Förslagen påverkar även de fristående gymnasieskolorna, som även de ska omfattas av den statliga ramen.
– Med mina förslag så blir de fristående skolorna i större grad en integrerad del i det gemensamma utbildningsutbudet, säger han.
– Jag förstår att det här innebär att man förlorar en frihet man har i dag. Men jag tycker att det uppvägs av att man blir en legitim del av det gemensamma utbudet. Svensk skola behöver mer samarbete och samverkan mellan huvudmän, än konkurrens. De som vinner på det är utan tvekan eleverna.
SKR riktar kritik
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) riktar kritik mot förslagen.
”Det här är andra skolutredningen på kort tid som sätter stor tilltro till att staten ska styra upp kommunala uppdrag. Men som i stället riskerar att bidra till en otydligare ansvarsfördelning och en större tröghet i systemet. Ansvar och befogenheter måste följas åt om styrningen ska fungera och det här ser ut att vara ett steg bort från detta”, säger Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), i ett pressmeddelande.
Visserligen innehåller utredningen bra problemanalys, skriver SKR, men menar också att flera förslag är långt ifrån färdiga.
”Gymnasieskolan och komvux är redan hårt ansträngda verksamheter – speciellt efter vårens utmaningar. Att genomföra stora förändringar av skolformernas styrning, utan att ha rejält på fötterna, är inte ansvarsfullt. Utredningen visar inte att det är sannolikt att just de föreslagna åtgärderna skulle lösa några problem utan att skapa nya”, säger Mats Gerdau.
Anna Ekström säger att hon hoppas på en bra politisk diskussion om förslagen i utredningen.
– Jag hoppas att diskussionen ska ta utgångspunkt i det vi är överens om: att vi måste förbättra kompetensförsörjningen. Det gäller inte minst nu i coronatider, säger hon.
