I takt med att klimatförändringarna ökar kommer vattenbristen att bli värre i Sverige. Redan i dag har ett trettiotal kommuner förbjudit bevattning hittills under säsongen.
Nationella expertrådet för klimatanpassning sorterar under väderlekstjänsten SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Och nyligen släppte de rapporten Torka och vattenbrist, författad av konsultbolaget Sweco.
Vattenbristen kommer att öka i takt med klimatförändringarna och det är ett problem som kräver stora resurser, ekonomiskt som innovativt. Det visar den här rapporten.
”I vissa områden i Sverige är marginalerna för att klara vattenbristsituationer små. I ett förändrat klimat kan detta bli vanligare. Av denna anledning behövs förebyggande åtgärder mot vattenbrist och torka.” Det skriver rapportförfattarna.
De södra delarna av Sverige har redan en hel del problem med brist på vatten sommartid. Och fler än trettio kommuner har hittills förbjudit bevattning under säsongen.
Ökande torka och vattenbrist kommer att drabba alla, enligt rapporten – konsumenter och jordbruk som industrier.
Genom att intervjua kommuner, verksamhetsutövare och länsstyrelser om den torka och brist på vatten som uppstod i Sverige under åren 2016 – 2018 och diskutera resultaten under en workshop, har underlaget till rapporten kommit till.
Ett land som har kommit längre än Sverige när det gäller att systematisera arbetet mot vattenbrist är Nederländerna. Rapportförfattarna har också tittat på hur man där försöker lösa problemen.
I Nederländerna är det till exempel en tydligare ansvarsfördelning – där framgår klart vilken myndighet som har ansvar för vilka delar av vattenförvaltningen. Och det finns riktlinjer för hur befintliga vattenresurser ska fördelas vid vattenbrist.
Åtgärder
Vad går att göra åt det, förutom att bromsa klimatförändringarna genom ett mer klimatsmart sätt att leva och verka?
Det finns ingen patentlösning som fungerar överallt, enligt rapportförfattarna. Det behövs ett batteri av olika lösningar som är anpassade efter rådande förhållanden på plats.
I rapporten finns en lista med förebyggande åtgärder som har kategoriserats som fysiska, informations- och kunskapshöjande, organisatoriska, juridiska eller som mer planeringsinriktade.
Åtgärderna har sedan bedömts utifrån tre perspektiv:
Vad har de för effekt, hur går de att genomföra och vilken påverkan kan de ha för aktuella hållbarhetsmål?
Här finns även exempel på hinder som kan göra det svårt och tidskrävande att få till olika åtgärder mot vattenbrist,
Vid sammanställningen av det här, blev det tydligt att det inte är så lätt att prioritera vad som behöver göras först och när. Det beror på att förutsättningarna växlar markant i landet, på regional som lokal nivå.
Salta av havsvatten är en väg, täta läckor i dricksvattensystem en annan. Och dra ned på vattenåtgången inom industrin. För att nämna några exempel.
En sak är klar – det kommer att krävas stora investeringar och kosta mycket.
Vad som finns idag
Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har tillsammans tagit fram en plan för omprövning av vattenkraften för att se till att näringslivet får moderna miljövillkor.
Den planen går ut på att minska vattenkraftens miljöpåverkan och samtidigt se till att det finns el från vattenkraft runtom i Sverige. Det handlar om att följa EU:s ramdirektiv för vatten och samtidigt nå det nationella målet på 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.
EU:s dricksvattendirektiv ställer krav på att minska vattenförluster via till exempel läckor i våra dricksvattensystem. Ett förslag för att kunna nå en politisk överenskommelse i Sverige är nu ute på remiss.
Enligt det här direktivet bör alla EU-länder granska sina läckagenivåer och sänka dem om de överstiger ett visst värde. Men det här värdet är ännu inte fastställt.
Det finns också ett EU-förslag om direktiv för att återvinna mer av avloppsvatten inom jordbruket. I dagsläget innefattar förslaget krav på kvalitet, kontroller och riskhantering.
Vattenförvaltningsutredningen har utvärderat den svenska organisationen för vattenförvaltning och hur den finansieras. Utredningen gick ut på remiss i våras.
Den här utredningen föreslår till exempel att en hållbar vattenanvändning, med skydd på längre sikt av våra vattenresurser, ska skrivas in tydligare i miljöbalken.
Nationella samordningsgruppen för dricksvattenförsörjning bildade under 2019 en samordningsgrupp som ska ge stöd i dricksvattenfrågor, informera regeringen om det aktuella läget runtom i landet och berätta om behov av åtgärder.
Det finns i dagsläget tre arbetsgrupper som ska hantera vattenförsörjning, dricksvattenkvalitet och även kris och beredskap.
