I går attackerades två amerikanska militärbaser, Ain al-Asad och Erbil, av iranska missiler. Enligt Pentagon handlade det om ett dussin raketer. Det finns inga oberoende uppgifter som tyder på att någon skulle ha blivit skadad eller dödats i attacken, men iransk statsteve sa i morse att 80 amerikanska soldater dog i attacken.

Pentagon sa sent igår att man fortfarande höll på att utvärdera skadorna och president Donald Trump meddelade att han kommer att hålla en presskonferens i eftermiddag, svensk tid, där han kommer att göra ett uttalande.

Inga svenska trupper fanns på de båda baserna som attackerades. De svenska militärerna i området finns på en annan militärbas i Taji, strax norr om Bagdad. Ett sjuttiotal svenskar finns på plats för att delta i utbildning av det irakiska försvaret och för att stödja dem i försvaret mot IS, enligt Försvarsmakten.

I ett svar på frågor via mejl skriver försvarets pressekreterare Sara Brynedal till Syre:

”Det svenska personalen (och hela koalitionen) har pausat den pågående utbildningen av Irakiska försvaret. Hur lång pausen kommer att vara, är i nuläget svårt att säga.”

Beslutet om hur länge de svenska soldaterna ska vara på plats tas inte av försvaret, utan är ett politiskt beslut. UD kan ännu inte säga hur man kommer att agera, men berättar att det kommer att hållas ett extrainsatt möte för EU:s utrikesministrar på fredag.

UD kan i övrigt inte ge några detaljer just nu, pressekreterare Kristiina Swaan skriver i ett mejl till Syre att de kommer att avvakta utvecklingen.

”Sverige kommer fortsätta att ha nära kontakter med de länder som berörs av eskaleringen. Sverige håller också tät kontakt med andra EU-länder, EU-institutionerna, våra grannländer och FN. EU har gemensamt betonat att det är centralt att berörda parter agerar återhållsamt och prioriterar dialog framför våld.”

Bakgrund

Efter mordet på den iranska generalen Qassem Soleimani har tonen mellan USA och Iran skärpts dramatiskt. Soleimani var ledare för elitstyrkan Quds, specialiserad på militära operationer utanför Iran och särskilt känsliga, hemliga uppdrag. Soleimani definierades som terrorist av USA och av EU. Samtidigt har han lett de iranska trupperna mot IS i Irak och var tidig med att erbjuda kurderna stöd.

Oavsett hur man ser på Soleimani var han en av de tyngsta namnen i iransk politik. Förutom att han stod den yttersta makten mycket nära var han också en populär person. Mordet på honom utlöste demonstrationer med miljontals deltagare i Iran och människor kräver att Iran försvarar sig och hämnas mordet.

Attackerna på amerikanska militärbaser ska inte ses som den slutgiltiga vedergällningen av avrättningen av Soleimani. De fungerar snarare som en symbolhandling för att tillfredsställa kraven på hämnd från den iranska befolkningen. Risken är stor att Iran svarar USA med större styrka i ytterligare attacker.

Iran: USA sprider falska uppgifter

Irans FN-ambassadör Majid Takht-Ravanchi intervjuades i går morse, svensk tid, i amerikanska publicservicebolaget PBS nyhetsprogram Newshour. Där sa han att bilden av Soleimani som terrorist är falsk och att man betraktar amerikanernas attack på honom och andra som ett brott mot internationell rätt. Det faktum att Donald Trump hävdar att Soleiman innebar ett omedelbart hot mot USA avfärdade han och frågade efter bevis för påståendet.

Trump har ännu inte visat upp några sådana bevis. Snarare har han gjort ett nummer av att inte behöva berättiga insatsen. Istället för att informera kongressen formellt twittrade han att han tänker bestraffa Iran hårt om de genomför någon form av vedergällningsaktion. Han hotade i helgen också med att svara ”oproportionellt” mot alla attacker och att USA har förberett förstörelsen av ickemilitära mål i Iran, också kulturellt viktiga platser.

Att attackera ickemilitära mål och i synnerhet anfalla mål av kulturell och religiös betydelse är förbjudet enligt internationell rätt, vilket en del människor runt Trump är medvetna om, men Trump återupprepade sitt hot trots kritiken och trots löften från andra i hans administration om att man skulle följa internationell rätt.

Irakisk upprördhet

Donald Trump har med andra ord beordrat avrättningen av en hög makthavare från ett land som USA inte ligger i krig med, Iran, i ett land som man inte heller ligger i krig med, Irak. Inga myndigheter på plats sägs ha fått veta något om planerna och nu är också Iraks makthavare upprörda. Det irakiska parlamentet är redan splittrat mellan olika grupperingar, där shia-muslimerna är i majoritet. I en omröstning som bojkottades av andra grupper beslutade majoriteten att man skulle uppmana alla utländska trupper att lämna landet. Beslutet är inte bindande, men kan innebära att Irak öppnas upp för iranska intressen.

Sunni-muslimer och i synnerhet de irakiska kurderna kan alltså se fram emot mer våld och övergrepp när inte bara USA kan tvingas lämna landet utan alla utländska styrkor. Kampen mot IS som försvagats betydligt genom USA:s plötsliga beslut att dra sig ut ur Syrien försvagas nu också i Irak och andra områden när fokuset för konflikterna skiftar.

Det är enormt svårt att sia om vad som kommer att hända de närmaste dagarna. Normalt sett brukar sådana här händelser utlösa mer förutsägbara reaktioner. Oftast svarar det attackerade landet med några attacker för att markera, men låter sedan situationen lugna ner sig igen. Genom att slå mot en av de mest populära iranska militärerna och genom att uppträda hotfullt och genom att säga sig stå över internationell rätt har Trump skapat ytterligare en situation som är svårlöst.

Förhoppningsvis nöjer sig Iran med nattens attacker, men risken är stor att stridigheterna sprider sig. En stor fara är att iranstödda miliser och rebellgrupper i området också ansluter sig till konflikten. Då kommer också andra länder än Irak och Iran bli inblandade. Iran har tidigare hotat med att jämna Tel-Aviv och Haifa med marken om USA begår fler övergrepp, som man ser det.

Läs även: Upptrappning av våldet i Mellanöstern kan drabba civila.