Masugnen i Luleå släpper varje år ut tre miljoner ton koldioxid. Ståltillverkning bidrar med en tiondel av Sveriges totala utsläpp av växthusgasen, och den största andelen av industrins utsläpp. Men det kan bli ändring, för till hösten 2020 testas en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning i Luleå, rapporterar Vetenskapsradion.

I det så kallade Hybritprojektet (Hydrogen breakthrough ironmaking technology), används i stället för kol vätgas för att behandla malmen, med vatten som resultat i stället för koldioxid. Processen kräver dock stora mängder el. Ska all ståltillverkning bli fossilfri kommer det kräva en tiondel av Sveriges elproduktion, enligt SVT.

– Det är en utmaning, men det sker mycket utveckling och forskning, och exempelvis sol- och vindkraften ökar och förbättras hela tiden så jag känner mig trygg i att vi ska klara det, säger Anna Krook-Riekkola som forskar på LTU kring hur Sverige ska klara energiomställningen till kanalen.

Martin Pei på ståltillverkningsföretaget SSAB är teknisk direktör för Hybritprojektet, och säger till Vetenskapsradion att det blir dyrare än konventionellt stål – till en början:

– Vi märker idag att fler och fler av SSAB:s kunder som köper stål av oss efterfrågar ett fossilfritt stål. Trots att man är medveten om att produkten initialt kommer att bli dyrare jämfört med konventionellt producerad stål, så finns en vilja att börja använda det.

Målet är att ha en lösning på plats för fossilfritt stål år 2035. Blir projektet framgångsrikt kan inte bara Sverige sänka sina utsläpp med 10 procent, utan även Finland med 7 procent.

Läs även: Stor utbyggnad av vindkraft till havs kan hota tumlare (artikel från 2 januari).