Längs Sveriges kuststräcka planeras 15 nya vindkraftsparker framöver. Utbyggnaden ska säkra klimatvänlig eltillgång, men riskerar samtidigt konflikter med andra naturvärden, enligt en kartläggning från DN.
Trots en av Europas längsta kuststräckor är Sverige ett av de sämsta länderna på vindkraft till havs. Våra fyra anläggningar producerar endast 1,5 dygns el till Sverige. Men framöver ska det bli ändring, när 15 nya vindkraftsparker planeras längs med kusten. Tillsammans ska de producera 38 terawattimmar, motsvarande drygt hälften av vad vi i dag skapar med kärnkraft, skriver Dagens nyheter.
En orsak till att att utbyggnaden till havs legat efter är kostnaden för att koppla ihop den vindkraftsparken till stamnätet på land. Men den avgiften är på väg att slopas, enligt DN. Internationella energirådet IEA förutspådde i höstas att den havsbaserade vindkraften kommer att vara den viktigaste elkällan inom EU år 2040.
Hotar tumlare och torsk
Vindkraft till havs har fördelen att vinden är stabilare och starkare än på land.
– Vi kan använda betydligt högre vindraftverk och längre turbinblad. Det är rent praktiskt svårt att transportera så långa och tunga delar på vägar, men här kan vi bygga i hamn och sedan forsla verken med båt, säger Fredrik Andrén-Sandberg på RWE Renewables Sverige, tidigare Eon wind till tidningen.
Företaget planerar att till år 2027 ha byggt en av världens största havsbaserade vindkraftsparker i Södra Midsjöbanken söder om Öland och Gotland. Området ligger nära ett Natura 2000-område vars biologiska mångfald enligt EU behöver skyddas.
– Med dagens teknik måste vindkraften till havs byggas på grunda områden, där det ofta finns stora naturvärden. Sälar, tumlare, rovfåglar och sjöfåglar kan hotas. Östersjötumlaren är särskilt utsatt. Vår hållning är att inte bygga i skyddade områden, säger Naturskyddsföreningens energiexpert Kristina Östman till DN.
Bullerskydd under ytan
En liknande miljökonflikt blev aktuell i vindkraftsparken Kattegatt offshore utanför Falkenberg, som skulle ha startat 2008 men fick ansökan godkänd först 2016. Då hade projektet tagits genom en rad miljöinstanser samt Högsta domstolen. Tillstånd gavs efter särskilda krav för att skydda tumlare och torsk, med nyinförda gränsvärden för undervattensbuller.
Fredrik Andrén-Sandberg tror att det ska gå att lösa även i RWE Renewables planerade anläggningar, säger han till DN.
– Vi är mycket måna om att skydda det lokala ekosystemet och är övertygade om att vi kan bygga så att inverkan på det marina livet och fåglar blir så liten som möjligt.
Vindkraft i Sveriges sjöar och hav
Befintliga vindkraftparker i sjöar och till havs (sattes i drift år), drivs av
1. Bockstigen (1998), Momentum
2. Lillgrund (2007), Vattenfall
3. Vindpark Vänern (2009), Innovent (franskt),
2 ekonomiska föreningar, Petterssons vind
4. Kårehamn (2013), RWE Renewables Sverige (tidigare Eon Wind)
Planerade vindkraftsparker
1. Sten-Kalles Grund, i bästa fall byggstart 2020–21, Rewind Vänern
2. Kriegers Flak, planerad installation 2023–25, Vattenfall
3. Kattegatt offshore, uppskattad driftsstart 2024–25, Favonius/Agrivind
4. Storgrundet, planerad driftsstart 2025, WPD, Storgrundet offshore
5. Vindpark Oskarshamn, driftsstart tidigast 2025, Scanergy west
6. Utposten, uppskattad driftstart 2025, Svea vind offshore
7. Utposten 2, uppskattad driftstart 2026, Svea vind offshore
8. Utknallen, uppskattad driftstart 2026, Svea vind offshore
9. och 10. Långgrund och Långgrund 2, uppskattad driftstart 2026–27, Svea vind offshore
11. Södra Midsjöbanken, kan vara i drift 2027, RWE Renewables Sverige (tidigare Eon Wind)
12. Gretas klackar 2, uppskattad driftsstart 2027, Svea Vind offshore
13. Stora Middelgrund, uppskattad driftsstart 2027, Vattenfall
14. Gretas klackar 1, uppskattad driftsstart 2028, Svea Vind offshore
15. Sylen, uppskattad driftsstart 2030–32, Svea vind offshore
Källa: Dagens nyheter
