Inför ett klimattoppmöte i helgen har Storbritannien kraftigt skärpt sitt utsläppsmål för 2030. Nu väntas Australiens högerregering meddela att landet inte längre tänker använda sig av kontroversiella utsläppskrediter. Men från oppositionen möts regeringen av hån.
Australien har hört till de länder som bidragit till att de sista detaljerna för hur Parisavtalet ska genomföras, ännu inte är beslutade om. Landet som är en av världens största kolexportörer är också hårt drabbat av torka och bränder.
Fram till nyligen har premiärminister Scott Morrison ändå tonat ned klimatkrisen. Men nu märks ett tonskifte och australienska medier rapporterar att landets regering ska lägga om sin klimatpolitik.
En av orsakerna till att landet anklagats för att bromsa Parisavtalet är att det velat tillgodoräkna sig de utsläppskrediter som landet överpresterade under Kyotoprotokollet. Det klimatavtal som föregick Parisavtalet. Något som kallats för dubbelräkning av mer ambitiösa stater, som vägrat godta det.
Men under klimattoppmötet Climat summit som äger rum i helgen ska Scott Morrisson meddela att landet inte längre vill använda sig av de kontroversiella utsläppskrediterna, enligt The Sydney morning herald.
Men det väntade utspelet hånas av oppositionsledaren Anthony Albanese i Brisbane times, ordförande för Labourpartiet.
– Det är ett ganska patetiskt utspel från Scott Morrison – att han inte tänker dubbelräkna med Kyotokrediterna, som om det vore något positivt när resten av världen från början betraktat det som ett sätt att trixa med siffrorna, det är inte ett plus för regeringen, säger han.
– Det vi behöver göra är att minska utsläppen, inte en plan för siffertrixande.
Storbritannien skärper utsläppsmål
Till skillnad från en rad andra länder i världen har Australien inte beslutat om något år för när landet ska uppnå nettonollutsläpp. Även i regionen står landet alltmer ensamt, efter att Japan, Sydkorea och Kina nyligen satt mål för nettonollutsläpp.
Klimattoppmötet Climate summit som äger rum i helgen arrangeras av Storbritannien som ett sätt att få länderna att accelerera arbetet inför COP26 i Glasgow nästa år.
Inför helgens möte har arrangörerna gått ut med att de länder som ska ges utrymme att komma med utspel måste ha något substantiellt att leverera.
I veckan som gick meddelade Storbritannien att landet skärper sitt utsläppsmål till 2030. Från att minska utsläppen med 53 procent från 1990 års nivåer till att minska de med 68 procent.
Ett mål som grovt sett är i linje med Parisavtalet, enligt Climate action tracker.
Inför mötet i helgen väntas också Europeiska rådet ge sitt bud för hur mycket utsläppen inom EU bör minska med till 2030. Sedan tidigare har EU-parlamentet röstat för en 60-procentig minskning till 2030 medan EU-kommissionen vill se en 55-procentig minskning. De tre instanserna ska sedan enas innan ett slutgiltigt utsläppsmål för EU kan spikas.
Att Australien överpresterade under Kyotoprotokollet kan förklaras med att landet var ett av tre länder som fick en speciallösning. Tillsammans med Island och Norge tilläts ländernas utsläpp öka. Att Australien överpresterat mot vad de kom överens om, beror enligt Sydney morning herald på att landet minskade avskogningen under perioden.
