Radar · Mänskliga rättigheter

Belarus: Politiker från oppositionen uppges bortförd

Maria Kolesnikova vid en demonstration i Minsk den 22 augusti.

Över 600 personer greps under söndagens protester runt om i Belarus, uppger myndigheterna. Samtidigt kommer uppgifter om att en framträdande oppositionspolitiker tillika demokratiaktivist förts bort av okända gärningsmän.

Enligt en talesperson för Belarus utrikesdepartement greps 633 personer under söndagen för brott mot lagar gällande folksamlingar, rapporterar AFP. Runt hälften av dem uppges hållas kvar i häkte i väntan på förhör.

Det är svårt att bedöma om de officiella siffrorna är korrekta, säger Alexander Sjödin, programhandläggare för Eurasien hos människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Oberoende organisationer ser dock över statistiken och publicerar namn på alla som grips och släpps.

– I början trodde vi att de officiella siffrorna var överdrivna, att det var ett sätt för myndigheterna att visa att de har kontroll. Men de visade sig stämma, säger Sjödin.

Politiker bortförd

De som gripits och släppts tidigare – och som nu kanske grips igen – riskerar allvarliga konsekvenser.

– Ofta grips de för att förhindras att delta i protesterna och släpps mer eller mindre omgående, utan någon juridisk process. Men de som nu grips för andra gången släpps inte direkt. Det kommer antagligen att ske stora förhandlingar de kommande dagarna, säger Sjödin.

Tiotusentals samlades i huvudstaden Minsk i söndags för att demonstrera mot landets president
Tiotusentals samlades i huvudstaden Minsk i söndags för att demonstrera mot landets president. Foto: AP/TT

Det kommer även obekräftade uppgifter om att Maria Kolesnikova, en av de två kvinnor som stod vid oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajas sida under sommarens valkampanj, blivit bortförd av okända personer klädda i svart.

Ett vittne säger till den oberoende belarusiska nyhetssajten tut.by att hon körts iväg i en minibuss märkt ”kommunikation”. Polisen i Minsk uppger dock att de inte gripit henne.

Flera i exil

Kolesnikova sitter med i det övergångsråd som bildats av oppositionen i syfte att på fredlig väg nå ett maktskifte. Hennes telefon har varit avstängd sedan bortförandet, enligt hennes kampanjteam.

Om Kolesnikova nu förts bort av myndigheterna är det troligen i syfte att öka trycket mot rådet, säger Alexander Sjödin.

– Flera medlemmar har gripits av myndigheterna de senaste veckorna, i syfte att visa att de inte är redo att erkänna rådet och inleda förhandlingar.

Svetlana Tichanovskaja befinner sig sedan valet den 9 augusti i exil i grannlandet Litauen. Även ytterligare två framträdande kvinnor inom oppositionen, Veronika Tsepkalo och Olga Kovalkova, har valt att lämna Belarus efter valet, skriver Reuters.

Tortyranklagelser

EU-kommissionen är starkt oroad över de senaste rapporterna och kräver att alla som gripits godtyckligt och av politiska skäl omedelbart ska släppas.

– Vad vi bevittnar i Belarus är ett fortsatt förtryck från myndigheternas sida mot civilbefolkningen. Det här är fullständigt oacceptabelt, säger talesmannen Peter Stano på en pressbriefing i Bryssel.

Flera av de som gripits den senaste månaden, och senare släppts, har redogjort för rättsvidriga förhållanden i de belarusiska häktena. Människorättsorganisationen Vjasnas grundare Aleksandr Bjaljatski uppger för TT att sammanlagt omkring 10 000 personer har frihetsberövats sedan valet.

– Människorättsorganisationer har registrerat fler än 500 fall av tortyranklagelser. Det finns mängder av vittnesmål från personer som blivit misshandlade och torterade av polisen och även vittnesmål om sexuellt våld, säger Alexander Sjödin.

Den belarusiske människorättsaktivisten Aleksandr Bjaljatski uppger för TT att totalt omkring 10 000 personer frihetsberövats sedan det ifrågasatta valet den 9 augusti
Den belarusiske människorättsaktivisten Aleksandr Bjaljatski uppger för TT att totalt omkring 10 000 personer frihetsberövats sedan det ifrågasatta valet den 9 augusti. Arkivbild. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Ökade sanktioner

Trots att myndigheterna upprepade gånger slagit ned mot demonstranterna så fortsätter protesterna i Belarus, som bröt ut efter det av omvärlden utdömda presidentvalet den 9 augusti.

På söndagen gav sig tiotusentals människor ut på Minsks gator för att kräva den auktoritäre ledaren Aleksandr Lukasjenkos avgång.

– Genom att se så mycket bilder av folk som torterats har väldigt många blivit argare, hittat mer energi för att gå ut och protestera, säger Sjödin.

EU arbetar på ett kraftigt utöka sin sanktionslista mot Belarus och väntas inom kort lägga till ytterligare 31 personer på listan, bland andra inrikesminister Jurij Karajev, uppger en EU-diplomat för nyhetsbyrån Reuters.

Uppdaterad 15.30

Fakta: Aleksandr Lukasjenko

Belarus nu 65-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken Belarus sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.
Hans utrikespolitik har till största del varit starkt prorysk, även om relationen till den ryske ledaren Vladimir Putin inte minst den senaste tiden varit ansträngd.
Några av Lukasjenkos främsta utmanare genom åren har försvunnit spårlöst och antas vara döda, däribland den tidigare vice premiärministern Viktor Hantjar och inrikesministern Jurij Zacharenko. Andra har misshandlats eller kastats i fängelse.
Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.
Tusentals personer har gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.