Radar · Mänskliga rättigheter

Kinesisk polis hänger ut mongoliska demonstranter – lovar belöning

Foto taget från en video i augusti där föräldrar protesterar utanför en skola i Tongliao.

Omfattande protester har brutit ut i inre Mongoliet. Missnöjet handlar om en skolreform som  minskar användningen av modersmålet mongoliska i skolan till förmån för rikskinesiskan. Nu betalar polisen den som ger information om demonstranterna.

Den  första september deltog omkring 300 000 studenter i en skolstrejk på flera håll i inre Mongoliet i Kina. Videor som lagts upp av mänskliga rättighetsorganisationer visar också hur demonstranter protesterar på gatorna.

Protesterna vänder sig mot en skolreform som införts i samband med skolstarten den första september. Reformen tar bort undervisningsspråket mongoliska i ämnena historia, språk och litteratur samt ”moral och lag”, uppger Human rights watch. Språket är modersmål för de drygt 4 miljoner mongoler som bor i området.

Även om reformen inte gäller alla ämnen så är många oroade för att detta är starten på en gradvis utradering av den mongoliska kulturen och identiteten.
”Medan mongoliska studenter får höra att de fortfarande kommer att ha några klasser på mongoliska, är deras oro över att det avvecklas helt motiverat”, säger Sophie Richardsson, chef för Kina-avdelningen på Human rights watch, i ett uttalande.

Polisen outar demonstranter– lovar belöning

De kinesiska myndigheterna ska enligt flera källor ha trakasserat demonstranterna och i staden Tongliao har polisen på sociala medier lagt upp en lista på över hundra demonstranter som anses skyldiga till att ”uppsöka gräl och orsaka problem”. Den som kan erbjuda pålitlig information om personernas identitet erbjuds 1000 yuan i belöning, skriver organisationen SMHRIC, Southern mongolian human rights information center.

Enligt Human rights watch ska flera personer som uttryckt kritik mot reformen på sociala medier ha trakasserats och häktats. Många poster om ”tvåspråkig undervisning” ska också ha censurerats.

Human rights watch skriver att Kinas konstitution garanterar minoritetsspråksrättigheter och att utbildning på dessa språk började införas i skolorna under 1980-talet. Men under de senaste åren har den kinesiska regeringen dragit tillbaka många av dessa rättigheter över hela landet, särskilt i Xinjiang och Tibet. Den kinesiska regeringen kallar dessa nya ansträngningar ”tvåspråkig utbildning”.

Men denna assimilationspolitik strider mot internationella mänskliga rättigheter, skriver Human rights watch, som uppmanar myndigheterna att ”tillhandahålla äkta tvåspråkig utbildning, inte undergräva den och förfölja dess förespråkare”.

”Att minska på modersmålsutbildningen går tvärsemot Kinas konstitution, internationella standarder och expertkonsensus och urholkar mongolernas distinkta identitet”, säger Sophie Richardsson.