Svenska och italienska forskare har tillsammans lyckats genomföra en omfattande kartläggning av immunsvaret hos de barn som drabbats av det mycket sällsynta, men livshotande tillståndet MIS-C, efter att ha smittats av det nya coronaviruset.
De allra flesta barn som infekteras av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 får mycket milda symtom. Men hos en mycket liten andel av barnen som har infekterats har viruset lett till en kraftig, livshotande autoimmun attack av kroppsegna proteiner i vävnader som hjärta och blodkärl.
Tillståndet, som kallas för Multisystem Inflammatory Syndrome in Children associated with COVID-19, MIS-C, uppträder ofta några veckor efter en infektion med hög feber, organdysfunktion och kraftigt förhöjda inflammationsmarkörer.
Syndromet förknippades tidigare med Kawasakis sjukdom, då barnläkare kunde se en del likheter mellan MIS-C och Kawasakis sjukdom. Men en ny studie från Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien, tyder på väsentliga skillnader mellan de olika tillstånden, skriver Karolinska Institutet.
Den svensk-italienska forskargruppen, som har jämfört blodprover från 13 barn som drabbats av MIS-C med 28 blodprover från patienter som tidigare diagnosticerats med Kawasakis sjukdom, har upptäckt att immunförsvaret reagerar annorlunda vid MIS-C och andra inflammatoriska tillstånd, bland annat när det gäller förekomsten av vissa immunceller. Studien visar också att barn med MIS-C, till skillnad från de som drabbats av Kawasakis sjukdom och mild covid-19, saknar LgG-antikroppar riktade mot andra coronavirus än SARS-CoV-2
– Våra resultat visar att MIS-C är ett hyperinflammatoriskt tillstånd som skiljer sig från Kawasakis sjukdom, även om de har en del gemensamma nämnare. Hyperinflammationen och cytokinstormen hos barn med MIS-C skiljer sig även från den som ses hos vuxna patienter med svår akut covid-19, som vi nyligen beskrivit i en annan publikation, säger Petter Brodin, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Nu undersöker forskarna varför vissa barn drabbas av MIS-C i samband med en coronavirusinfektion, och om det kan finnas några genetiska faktorer som höjer risken att drabbas av det mycket sällsynta tillståndet. Vidare studier om sjukdomen är också viktig för att undvika att vaccinering mot det nya coronaviruset utlöser MIS-C, enligt forskarna.
– Mer kunskap om sjukdomsförloppet är viktigt för utvecklingen av behandlingar som kan dämpa cytokinstormen och förhoppningsvis rädda liv, men också för vaccinutveckling för att undvika MIS-C orsakat av vaccinering, säger Petter Brodin.
<strong>Kawasakis sjukdom och MIS-C</strong>
I mars och april 2020 noterade barnläkare i Italien, Frankrike och Storbritannien en ökad förekomst av barn med symtom som liknar Kawasakis sjukdom, ett allvarligt inflammatoriskt tillstånd som framför allt drabbar barn under fem års ålder. Men barn som drabbades av hyperinflammation efter att ha blivit infekterade med SARS-CoV-2 skilde sig från patienter med Kawasakis sjukdom på så sätt att de var äldre och ofta hade ett svårare sjukdomsförlopp. Det nya livshotande syndromet kom att benämnas Multisystem Inflammatory Syndrome in Children associated with COVID-19 (MIS-C). Det uppträder 4–6 veckor efter infektion med hög feber, organdysfunktion och kraftigt förhöjda inflammationsmarkörer. Både Kawasakis sjukdom och MIS-C utlöses av virus och orsakas av ett felriktat immunsvar som leder till en autoimmun attack av kroppsegna proteiner i vävnader som hjärta och blodkärl.
Källa: Karolinska Institutet
