I dag startar feministiskt forum som Syre skrev om i går. Ett av ämnena som kommer diskuteras under veckan är samtyckeslagen, som nu funnits i två år. Vad har hänt sedan dess? Och vad har det inneburit för vår syn på sex? Syre pratade med två av de medverkande i samtalet.
– Det man kan se konkret sedan lagen kom till är att fler anmäler och att fler fall omfattas av lagen. Brå:s rapport från i juni visar att vi har fått fler fällande våldtäktsdomar, säger Olivia Björklund Dahlgren, ordförande för föreningen Fatta.
Föreningen startade egentligen som en kampanj år 2013, efter ett uppmärksammat våldtäktsfall i Umeå. Målet är den till synes enkla tanken att alla ska fatta att det krävs samtycke för sex. Att samtyckeslagen trädde i kraft i juli för två år sedan var därför en viktig seger. Lagen innebär att det är straffbart att ha samlag med en person som inte sagt eller visat att den vill ha sex. Men att ändra normer och skapa en samtyckeskultur tar givetvis längre tid än så, även om man ser tecken på att det går i rätt riktning.
De som anmäler känner mindre skuld och skam
– Brå:s rapport visar att det i dag tycks finnas mindre skuld och skamkänslor bland dem som anmäler, och det är nog delvis för att vi fått en ny normerande lag, alltså en lag som skapats för att få nya normer i samhället, säger Olivia.
Hon menar att de offentliga samtalen har förändrats sedan dess.
– Det fanns en stark debatt innan lagen kom till och ett starkt motstånd, men i dag är det självklart att prata om samtycke. Det kan gå snabbt att ändra vissa idéer i samhället.
Också Jasper Darin från föreningen MÄN har märkt ett annat debattklimat.
– Till exempel #metoo var en stor attitydförändring. Vi märkte också att många fler sökte sig till vår organisation under den tiden. Den här frågan har verkligen seglat upp och fått en annan tyngd. Kunskapen kring begreppet samtycke har ökat. För 10 år sedan fanns knappt ordet, men nu vet i princip alla vad det betyder: att det handlar om ömsesidighet och att båda ska vara med på det, säger han.
Men även om många nu har koll på vad det teoretiskt handlar om så finns det fortfarande många normer i samhället som försvårar att verkligheten blir som i teorin, menar han.
Förväntningar på män att ta för sig måste utmanas
– Det finns ju många föreställningar och förväntningar på män, som att man ska ta för sig och vara den som bestämmer i sex. De föreställningarna måste vi utmana och prata om. Det är inte alla män som är bekväma i den rollen, men alla hjälps vi åt att upprätthålla sådana förväntningar, säger han.
Föreningen jobbar mycket med ungdomar ute i skolorna, men har även samtalsgrupper och pappagrupper med vuxna.
– Det börjar med oss själva. Man kan inte förändra någon annan om man inte börjar med sig själv, säger han.
Grunden är att få bort de mans- och machonormer som leder till mycket destruktivt i samhället.
– Det leder till våld mot kvinnor, mot män, mot sig själv och mot transpersoner, säger han.
Antalet fällande domar har ökat
Det man tydligt kan se de senaste två åren är som sagt siffrorna från Brottsförebyggande rådet, Brå. Rapporten som utvärderar samtyckeslagen två år efteråt visar att antalet fällande domar ökade från 190 stycken år 2017 till 333 domar år 2019. Det innebär en ökning med 75 procent. En trolig delförklaring till det är just att lagen införts och att flera handlingar som inte tidigare varit straffbara som våldtäkt nu har blivit det. Brå skriver att det ofta rör sig om fall där parterna är bekanta med varandra, så kallade överrumplingsfall:
”Det rör sig i stor utsträckning om unga människor som festat under en helg och som framåt natten hamnar i en sexuell situation, som målsäganden uppfattar som ett övergrepp. Ibland har de haft sex, hånglat eller på annat sätt visat intresse för varandra tidigare under kvällen, ibland har de helt enkelt hamnat i samma säng efter en fest utan att syftet varit att de skulle ha sex.”
Det har också tillkommit en ny typ av brott: oaktsam våldtäkt, det vill säga situationer då gärningsmannen inte varit tillräckligt aktsam att ta reda på om det finns samtycke. Bland de fällande domarna är det bara tolv som har just den rubriceringen. Men det kan bero på att många åklagare inte har valt att väcka åtal med det som förstahandsyrkande, skriver Brå.
Olivia Björklund Dahlgren tycker att siffrorna visar att det faktiskt behövdes en ny lag, något alla inte var överrens om innan den kom till.
– Det har gått från ett fokus på om en person sagt nej eller behövt försvara sig till ett fokus på att man ska fråga efter ett ja, säger Olivia Björklund Dahlgren.
Istället för att behöva skydda sig från en situation med redan påbörjat övergrepp handlar det alltså om kroppslig integritet.
– Ingen har rätt att göra något mot din vilja.
Föreningen Fatta jobbar nu vidare, bland annat med att trycka på för att begreppet samtycke ska in i läroplanen.
– Vi vill att samtycke ska finnas med i undervisningen i skolan, för det är avgörande att man får lära sig tidigt om att läsa signaler och att öva upp empati, säger Olivia Björklund Dahlgren.
