Med knapp marginal vann en mer ambitiös linje när EU-parlamentet röstade om hur mycket utsläppen ska minska till 2030. ”Det blev en 100 procentig seger”, säger EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S).
Det var bäddat för hård strid – in i det sista för att höja ambitionen i den klimatlag som EU nu håller på att förhandla fram.
Högerpartierna drev linjen, att EU-parlamentet skulle följa EU:kommissionens förslag – och sätta utsläppssänkningen till 2030 på 55 procent mot 1990 års nivåer. Medan Jytte Guteland (S) som är parlamentets rapportör i frågan, ville se en sänkning på 60 procent.
– Hade det varit tennis, så skulle man kunna säga att det är matchpoint, bollen kan trilla ned på vilken sida av nätet som helst, sa Jytte Guteland inför omröstningen.
När resultatet kom på onsdagsmorgonen – visade det sig att den linje Guteland hoppats på, gått hem med segern. 60-linjen vann med 352 röster mot 326.
– Det är ett historiskt ögonblick och en historisk lag, sa Jytte Guteland, under en digital presskonferens på onsdagsmorgonen.
Däremot fick de gröna se det förslag som de gått fram med, en 65 procentig utsläppsminskning till 2030, bli nedröstat med siffrorna 189 för, 493 emot och 14 som avstod.
– Klimatlagen hade behövt vara ännu mer ambitiös, men ett mål på 60 procent är ändå ett steg framåt givet att det tidigare målet för EU låg på 40 procent, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.
Parlamentet röstade också för en rad andra förslag, som Jytte Guteland drivit – och som tidigare fått godkännande av parlamentets miljöutskott.
Att klimatmålen ska vara bindande, inte bara för EU som helhet, utan för varje medlemsland.
– Om vi skulle låta några länder hamna efter skulle solidaritetsarbetet bli mindre effektivt, säger Jytte Guteland.
Parlamentet röstade också för att klimatarbetet ska fortsätta efter att unionen nått klimatneutralitet, genom att då arbeta med negativa utsläpp.
– Det är naturligt, vi har ju redan släppt ut (växthusgaser).
– Därför måste vi fortsätta vårt arbete.
Därutöver godkände även parlamentet att delmål också ska sättas upp för 2040, men att nivån ska bestämmas längre fram. Förslaget om att inrätta en oberoende expertmyndighet, som ska kunna utvärdera unionens klimatpolitik – fick också tummen upp.
– Det här kommer att ta EU:s klimatpolitik till en annan nivå för att möta klimatkrisen, nu sänder vi en stark signal om att vi vill ha en stark klimatlag, sammanfattade Jytte Guteland.
Resultatet i parlamentet innebär en tydlig ambitionshöjning gentemot det förslag som kommissionen lagt. Men forskaren Mathias Fridahl vid Linköpings universitet har svårt att se att alla delar kommer att accepteras, när en gemensam linje nu ska förhandlas fram mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen.
– Det är positivt för klimatet och glädjande att parlamentet står på sig. Men jag skulle bli väldigt förvånad om exempelvis bindande mål för alla medlemsländer går igenom, det är något som jag tror att ett land som Polen får svårt att acceptera. Även utsläppsminskningar på 60 procent till 2030 blir svårt att svälja för flera länder, säger han.
