Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet för lokala och regionala klimatåtgärder minskar utsläppen av koldioxid med 1,5 miljoner ton per år. Men nu pausas stödet. Pengarna räcker inte till.
Om Sverige ska nå sina klimatmål behöver takten i klimatarbetet öka. Men nu pausas Naturvårdsverkets stödprogram Klimatklivet, som sedan 2015 har givit stöd till lokala och regionala klimatåtgärder. Det har rört sig om till exempel industrier som har bytt oljepannor till förnyelsebart, anläggningar som skapar biokol och laddstolpar för elbilar. Totalt har åtgärderna minskat utsläppen av koldioxid med 1,5 miljoner ton per år.
Den femte maj skulle en ny ansökningsomgång ha startat, men så blev inte fallet. Pengarna som regeringen har avsatt räcker inte till, utan kommer att krävas för redan beslutade projekt.
– Vi har haft en dialog med regeringskansliet om att bemyndigandet är för litet. Aviserade anslag är större än bemyndigandet. Men det blev det ingen ändring i vårbudgeten och utan större bemyndigande kan vi inte ta in fler ansökningar. Vi fortsätter att föra dialog med regeringskansliet i frågan, säger Nanna Wikholm, biträdande chef för Klimatklivsenheten till Bioenergitidningen.
Stöd avgörande för omställning
Omkring 60 procent av de minskade utsläppen hör till transportsektorn, visar Naturvårdsverkets färska utvärdering. Mer än tre fjärdedelar av Klimatklivsstödet går till investeringar hos företag – som sannolikt inte hade genomfört omställningen om de inte fått stöd, sade Naturvårdsverkets Nanna Wikholm i ett pressmeddelande i april:
– Det är roligt att så många företag vill bidra till att minska utsläppen. Samtidigt visar den här utvärderingen att fler än 8 av 10 behöver ett investeringsstöd som Klimatklivet för att få åtgärderna på plats. Företagen vill ställa om och då är investeringsstödet avgörande för att de ska ta steget till nya lösningar med lägre utsläpp.
Naturvårdsverket bedömde i sin lägesrapport i april att ”ett investeringsstöd är en fortsatt viktig komponent i den svenska klimatpolitiken”, och ser särskilt stora investeringsbehov inom transportsektor, industri och lantbruk.
Vad som händer med stödet framöver är ännu oklart. Carl Mikael Strauss, enhetschef på Naturvårdsverket är inte säker på om nästa ansökningsomgång kommer att ske i september, säger han till Aktuell Hållbarhet/Dagens industri.
– Det får vi ta ställning till då. Min förhoppning är att regeringen lyckas ge oss de förutsättningar som krävs.
Klimatklivet hittills
Klimatklivet är Naturvårdsverkets investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Satsningen är en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om.
Naturvårdsverket har sedan 2015 fram till den 1 mars 2020 beviljat medel till 3 323 åtgärder och fördelat 5,4 miljarder kronor inom Klimatklivet.
Bland de projekt som fått stöd står inrikes transporter för drygt 60 procent av den totala utsläppsminskningen, medan utsläppsminskningar i bostäder, lokaler och industri utgör omkring 35 procent.
Sett till utbetalat belopp dominerar åtgärder där fossila bränslen byts ut mot förnybart bränsle, med biogasproduktionsåtgärder därefter som näst största kategori.
I genomsnitt står Klimatklivet för 45 procent av den totala investeringskostnaden och det innebär att totalt 12,1 miljarder investerats i klimatåtgärder runt om i landet.
Källa: Naturvårdsverket
